GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Får man inte välja bort förskola i Sverige?

En svensk norm om förskola för alla barn har fått ett uppsving i integrationens namn. Riksdagen har klubbat igenom en förändring i skollagen för att få fler barn att gå i förskolan. Men kommer det hjälpa integrationen?
Ledare • Publicerad 20 juli 2022
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

En av de starkaste minnena jag har från min barndom är att jag springer runt på lekplatsen på vår gård med tolv andra barn. Våra mödrar sitter uppradade vid träbänkarna på gården och dricker te, fikar, och ammar de yngsta barnen.

Om regeringen får som de vill så kommer denna bild förbli en glimt från en svunnen tid. Förra månaden kom utbildningsutskottets betänkande angående regeringens proposition “Förskola för fler barn”. Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till en förändrad skollag som ska få fler barn att gå i förskolan. Orsaken är att förskolan anses vara en bidragande lösning till integrationsproblemen Sverige står inför.

Med nya regler kan det bli ensamt för den som inte går i förskola.
Med nya regler kan det bli ensamt för den som inte går i förskola.Foto: NTB

Regeringen vill att kommunen aktivt ska uppmana föräldrar att sätta sina barn i förskolan, trots att 94 procent av alla barn redan är inskrivna. Det ska ske genom “uppsökande verksamhet”. I riksdagsbeslutet står det även att: “Dessa barn ska tillhandahållas en reserverad förskoleplats även utan att vårdnadshavarna har anmält önskemål om det.” Det är ett beslut som bara ligger snäppet under det ursprungliga förslaget om obligatorisk förskola från tre års ålder.

Ju längre jag flyttade från förorten jag växte upp i, och ju mer kontakt jag fick med ”svenska värderingar”, desto mer insåg jag att hemarbete inte är något som uppmuntras. När jag fick frågan om vad mina föräldrar gjorde berättade jag alltid stolt att min mamma var hemma. ”Gör hon ingenting annat?” brukade följdfrågan bli då.

Regeringens mål är att komma åt de barn som inte har svenska som modersmål för att förbättra integrationen i samhället. Men gör det någon skillnad om den sker vid tre års ålder eller sju års ålder? Barn lär sig språk väldigt fort. Forskning visar att en bättre grund i ens modersmål till och med underlättar inlärning av nya språk.

Risken finns att man i strävan mot integration underminerar det värde en stark bas hemifrån har. Det är en myt att en tidigare separation från hemmet underlättar övergången till världen utanför. Teorier om anknytning pekar snarare mot att en trygg bas hemma gör att barnet själv kommer att anpassa sig till världen utanför när det känner sig redo.

Integration i samhället är viktigt. Men ordet integration betyder att två grupper möts och integreras i en större helhet. Vill man integrera mödrar från andra länder som är hemma med sina barn kanske man också bör vara där de är? Mödrarna som fikade på min gård när jag var liten kom alla från olika länder. Gemensamt för alla mödrar är att de är mammor – där finns en naturlig ingång för att mötas över gränserna.

Socialdemokraternas projekt att flytta alla naturliga möten från hemmet till arbetsplatsen är inte den enda vägen framåt. Civilsamhället och grannskap kan vara en stark integrationspunkt såväl som en arbetsplats. Men den nya politiken tar ifrån människor det valet.

Edel Irén LappinSkicka e-post