Fler borde läsa om fertilitet
Födslotalen har gått ned för varje år sedan 2010 och pandemin ser ut att förstärka den trenden. Osäkerhet inför framtiden är sällan ett positivt inslag i dessa sammanhang. Ämnet är förstås också känsligt. Att försöka få till en graviditet är privata beslut som ofta grundas djupt i människors känsloliv.
Samtidigt är vi vana vid att leva i ett samhälle där inget är för litet eller privat för att undanhållas politiken. Med ekonomiska incitament och moraliska utsagor är även reproduktionen en fråga som dryftas och påverkas av politiska krafter. Så sent som på det tidiga tvåtusentalet uttryckte en svensk statsminister att han ville stimulera till högre födslotal. Individers beslut är alltid del av ett större sammanhang.
Låga födslotal är en fråga för sig. Det formar samhället på sätt som kan vara svåra att överblicka och är definitivt ett intressant ämne. Men Kitlinskis varning är riktad till människor och inte till samhället. Kvinnor behöver få veta mer om sin fertilitet, och de behöver få veta det tidigare i livet.
Man kan ana en blind fläck hos feminismen. Fokus har länge varit på att kvinnor skall ta makten över sin egen sexualitet och inte hamna i beroendeställning i hemmet och samhället. Nu är det kanske dags att ta makten över fertiliteten. Tekniska lösningar för att förlänga möjligheterna till att förena karriär och moderskap är idag en stor industri. Det överläkaren från Skåne pekar på är att många verkar förlita sig på denna teknik i för stor utsträckning.
Vänder man sig till en fertilitetsklinik får man ofta bra information om hur läget ser ut. Problemet är att många nås av denna information först när man uttömt andra möjligheter och tiden börjat ticka ganska högljutt. Vid trettiosju års ålder minskar antalet ägg i äggstockarna markant och vid trettiofem börjar andelen misslyckade befruktningar stiga, enligt siffror från CNY Fertility, en amerikansk fertilitetsklinik som fokuserar på tillgänglighet och information. Utöver detta har vanor och diet stor påverkan.
Det finns samhällsproblem som förvärras av dålig tillgång till preventivmedel. Vägen bort från det har kantats av många tragiska livsöden men är en resa som få i Sverige skulle vilja ha ogjord. Men läget nu är ett annat.
Att bli ofrivilligt barnlös är något man får bära resten av livet. Det kräver styrka att omsätta den sorgen till en positiv kraft. Många lyckas, men frågor om barn förblir ofta smärtsamma. Vissa är beredda att vända sig till utländska surrogatarrangörer för att slippa vara ensamma på ålderns höst. Flera av dessa berättelser hade kunnat se annorlunda ut med bättre information inom ramen för sexualundervisningen i skolan.
Med kunskap kommer ansvar. I ett högteknologiskt informationssamhälle kan det väga tungt på enskilda: perfektionism är en hård måttstock. Men utan kunskapen kan man inte ta fullt ansvar och fråntas också friheten som följer med det.
