Fler jobb med bättre kurser
Sverige befinner sig i en något förbryllande situation. Samtidigt som arbetslösheten är den femte högsta i EU och 1,3 miljoner svenskar inte kan försörja sig, skriker samtidig företagen efter arbetskraft. Det hela bottnar i en kompetensbrist, då alldeles för få utbildas till yrken som arbetsgivare söker efter. Samtidig börjar och fullgör inte tillräckligt många svenskar en arbetsmarknadsutbildning.
Arbetsmarknadsutbildningar är utbildningar som är relativt korta och yrkesinriktade. De erbjuds framförallt till arbetslösa, och riktar in sig på yrken där det idag råder personalbrist.
Det är i en ny rapport, “Vrid upp volymen - fler i arbetsmarknadsutbildningar som leder till jobb”, som Svenskt Näringsliv djupdykt i den rådande situationen när det kommer till arbetsmarknadsutbildningar.
En tydlig slutsats är att alldeles för få går arbetsmarknadsutbildningar. Dessutom är ett ytterligare problem just kvalitén på utbildningarna, då inte tillräckligt många lyckats leda till ett jobb. Siffrorna från Svenskt Näringsliv de senaste åren skvallrar om en negativ trend. I dagsläget går dryga två procent av de arbetslösa en arbetsmarknadsutbildning. Av dessa två procent är det runt 40% som kommer ut i arbete–men för femton år sedan var det 70%. Under 2022 rapporterade tidningen Arbetet (4/2 2022) om att allt färre gick yrkesutbildningar, och att Arbetsförmedlingen missat sitt mål om att 8000 arbetslösa i månaden skulle gå en sådan.
Det är minst sagt bekymrande. Då allt färre skall försörja allt fler, är det ohållbart att ha en situation där arbetstillfällena är många, men det finns en tydlig missmatchning mellan de arbetssökandes kompetenser och de kompetenser arbetsmarknaden söker efter. När arbetsmarknadsutbildningarna inte nyttjas eller fullföljs i tillräcklig utsträckning, leder det också till ekonomiska förluster då platserna redan blivit betalade.
Arbetsmarknadsutbildningarna kan förse företagen och individerna med rätt kompetens. En stor portion av de arbetslösa idag har, när allt kommer omkring, en bristfällig utbildningsgrund. I det här avseendet är en tydlig slutsats att det är viktigt att knyta an till vad arbetsmarknaden verkligen letar efter.
Till sist är det upp till arbetsgivarna om personerna skall anställas eller inte, oavsett vad förhoppningarna är från den statliga sidan. Att lyssna in arbetsmarknaden och samverka med aktörerna som senare eventuellt skall anställa deltagarna, borde därför ges ännu högre prioritet. Det finns också mycket som pekar på att det finns fördelar med att involvera dessa parter så tidigt som det går. Om kvaliteten höjs, kan både fler få ett jobb och fler lockas att gå en arbetsmarknadsutbildning.
Matchningsproblematiken är ett av de största orosmolnen på den svenska arbetsmarknadshimlen. Det drabbar både svenska företag och individerna som står utan jobb. Vill man stärka svensk ekonomi, få fler i arbete och montera ned utanförskapet borde man därför definitivt intressera sig för en starkare kvalitet på arbetsmarknadsutbildningarna.
