GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Flera läxor av polskt drama

Under ett antal fladdrande minuter under tisdagskvällen var det osäkert om Ryssland och Nato skulle komma att hamna i krig eller inte. Robotnedslaget på polsk mark som dödade två personer hade kunnat vara precis en sådan incident. Nato har satt sin trovärdighet i pant på att försvara varje decimeter av sitt territorium.
Ledare • Publicerad 16 november 2022
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

I skrivande stund talar dock det mesta för att det var en ukrainsk försvarsrobot som var uppe i syfte att slå ut ryska robotar. Men som polska företrädare understryker, det hindrar inte att skulden för det inträffade förstås är rysk.

Det finns flera läxor att lära av incidenten. En är att man bör hålla huvudet kallt och vänta på seriösa bekräftelser på vad som faktiskt har hänt innan dramatiska slutsatser dras. Att det var en ukrainsk robot som råkat ur bana var nog inte den allra första tanke som slog folkflertalet.

I andra änden så att säga, ligger insikten att det mycket väl hade kunnat vara en rysk pjäs. Även om den också hade landat fel hade det visat hur lätt kriget kan spilla över och komma att omfatta oerhört mycket mer än två länder. Väldigt nära Sverige.

Även scenariot att Ryssland avsiktligt siktar mot mål i ett Natoland måste beaktas. Det skulle kunna se ut precis som det vi sett, en relativt liten skadeverkan precis vid gränsen som i teorin skulle kunna vara ett misstag. Avsikten i så fall vore att testa Natos sammanhållning och beslutsamhet. Om ett enda Natoland vägrar ställa sig bakom en samlad vedergällning är mycket vunnet för Ryssland. Nato är inte starkare än sin svagaste länk i ett sådant skede.

Foto: Olivier Matthys

För svensk del har det varit ett värdefullt dygn ur ren folkupplysningssynpunkt. Många har nu (förhoppningsvis) fått upp ögonen för att det är en myt att ett land ”tvingas” till krig om det är medlem i Nato. För att den berömda artikel fem i Natostadgan skall ges kraft krävs konsensus bland länderna. Det är inte ens säkert att konsensus måste innebära fullskaliga militära angrepp. I fallet med explosionen i Polen tog det endast timmar innan utvecklingen styrde blickarna mot den betydligt lamare artikel fyra i stället, som handlar om konsultationer.

”För svensk del har det varit ett värdefullt dygn ur ren folkupplysningssynpunkt.”

Likafullt, när Sverige väl blir medlem är det värdefullt att den naivitet i säkerhetspolitiska frågor som präglat debatten inte följer med in i Nato. Om ett land blir angripet och väcker artikel fem är viktigt att det inte är Sverige som är den svaga länken. Åtminstone inte utifrån föreställningar om att eskalering aldrig får vidtagas och att våld föder våld och liknande. Pacifistiskt tankegods är inte bara farligt, det har till sin natur inget i Nato att göra.

Sedan är det en händelse som ser ut som en tanke, att morgonen efter att Ukraina blivit formligen överöst med ryska robotattacker annonserar Sverige ett omfattande hjälppaket inte minst med fokus på luftförsvar.

Det är bara att applådera. Men för den sakens skull glömmer vi inte utfästelsen om Archer-systemet.

Fredrik HaageSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Smålandsposten och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.