GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Fokus på tryckta böcker

Skärmar och skärmtid i all ära. Men när det kommer till läromedel, finns goda skäl att inte förbise vikten av att alla elever har tryckta läroböcker till hands.
Ledare • Publicerad 10 november 2022
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

En punkt i Tidöavtalet är att det skall finnas “en lärobok per elev och ämne”. Detta har väckt viss debatt, bland annat på Expressens debattsida (18/10 2022) där skeptiska röster menade att man skulle akta sig för en för stor fixering på formatet på läromedel, och ifrågasatte regeringens syn på digitala läromedel.

Debatten aktualiserar en viktig och underdiskuterad fråga rörande läromedel. De senaste åren har svensk skola satsat mycket på digitala undervisningsverktyg och är i framkant på området. Däremot finns goda skäl att inte glömma hur viktig även den tryckta läroboken faktiskt är.

Var tredje lärare uppger att de inte kan köpa in de analoga läromedel de behöver i sin undervisning, enligt en rapport från Läromedelsförfattarna. Följderna blir bland annat att läraren själv får stor tid åt att ta fram tillräckliga resurser. Nästan 60 procent av lärarna uppgav att just analoga läromedel var “mycket viktiga” för elevens kunskapsutveckling.

Enligt Skolverket finns flera fördelar med tryckta texter. Vid digital läsning spenderar läsaren kortare tid med att just läsa. Eleverna gick igenom texten snabbare, men detta kom på bekostnad av förståelsen av vad de nyss läst. De som hade läst tryckt text kunde på bättre sätt återge huvudpoänger, mindes fler delar och visade överlag på en bättre läsförståelse.

Foto: Henrik Montgomery/TT

I en tid då unga spenderar mer tid framför skärmar blir denna fråga särskilt viktig. Enligt siffror från SCB så spenderade nästan 70 procent av unga runt tre timmar per dag framför skärmar. Ljuset från dessa skärmar flimrar mer än andra typer av ljus och därför leder det oftare till huvudvärk och ögontrötthet. Detta bör man också ha i åtanke.

”I en tid då unga spenderar mer tid framför skärmar blir denna fråga särskilt viktig.”

Digitala läromedel är givetvis inte oviktiga. De kan vara till stor nytta i vissa fall, särskilt för exempelvis stödfunktioner och individanpassning. Men detta i sig förtar inte att det är viktigt att eleverna har en fullgod tillgång till individuella och tryckta läroböcker.

De senaste decennierna har det funnits varningsflaggor om sjunkande läs-och skrivkunskaper bland unga. En rapport från MUCF från 2020 visade att andelen unga som läser böcker på sin fritid varje vecka sjunkit från 60 procent 2007 till 30 procent 2018. Vissa elever växer upp i hem utan böcker, något som drabbar deras skolgång negativt. Detta, tillsammans med flera andra faktorer, borde illustrera hur stort behovet av den tryckta läroboken fortfarande är.

Om svensk skola skall ligga i framkant måste läroboksfrågan ges mer utrymme och långt mer resurser. Det må vara en bok i handen, men fördelarna är tusentals.

Evin BadrniyaSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Smålandsposten och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.