För en hållbar infrastruktur
Infrastruktur handlar om förvaltarskap, och Sverige har en tradition av att ha ett väldigt välfungerande vägnät. Särskilt om man jämför med grannlandet i väst. Norge har, av olika anledningar, stora problem med sitt infrastrukturnät. Men nu behöver även våra vägar, och järnvägen, underhållning. Rustas de inte upp kommer det få stora konsekvenser för hela landet.
Regeringen har tillsammans med Trafikverket tagit fram de kommande årens infrastrukturplan. Den innebär en satsning på 881 miljarder till infrastrukturen. Pengarna skall gå till drift och underhåll av väg och järnväg samt nya satsningar på bland annat nya stambanor för höghastighetståg. Men trots regeringens rekordsatsning saknas det fortfarande 130 miljarder kronor. Detta visar en ny kalkyl från Stockholms Handelskammare. Anledningen är att man inte tagit hänsyn till inflationen i kostnadsberäkningen. Carl Bergkvist, som är näringspolitisk expert på Stockholms Handelskammare, säger att inflationen historiskt har varit högre inom infrastrukturområdet.
Framförallt är det de nya höghastighetstågen som kommer att bli väldigt mycket dyrare än beräknat. Det gör inte saken bättre att de redan beräknats gå med förlust utifrån de kalkyler som tagits fram i Trafikverkets rapport.
Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) har tidigare sagt till Ekot att det [inte är acceptabelt] att Trafikverket inte lyckats hålla sig till budget. Prishöjningarna som inflationen medför lär ge ännu större huvudbry. Samtidigt verkar budgeten vara för stram i förhållande till regeringens storslagna planer.
Trafikverket har en fyrstegsprincip när det gäller infrastruktur. Principen är att i första hand försöka optimera det som finns. Därefter ser man om man behöver bygga om eller bygga nytt. Höghastighetståg är en sådan sak som utgör det absolut sista steget av denna princip. Men de kostar för mycket. Grunden för infrastruktur behöver vara att förvalta det vi har, i enlighet med Trafikverkets egna principer.
Tankesättet bakom infrastrukturplanen är att den ska bli mer grön och klimateffektiv. Men man behöver inte gå över ån efter vatten. Hållbarhet handlar också om att använda det man har – som till exempel flyg – innan man bygger något helt nytt. Slit- och släng kulturen är en av de stora bovarna bakom klimatproblemen vi har idag.
Vi har redan ett sätt att vara klimateffektiva på och det är att ta hand om det som finns. Klimatdebatten handlar ofta om en höger-vänster konflikt mellan utveckling och innovation på ena sidan och avveckling och sänkt levnadsstandard på den andra. Men kanske finns det en tredje väg som är att göra det människor alltid gjort – laga och förvalta det vi har.
