Frihet för public service också i krig
Det var något av upp och ned vända världen i riksdagen när den moderata riksdagsledamoten Lars Beckman i början av januari ställde frågor till kulturminister Jeanette Gustafsdotter om public service-bolagens förhållande till regeringen i krig.
Den regering som kulturministern sitter i har ju velat grundlagsskydda Sveriges Television och Sveriges Radio, men i fall av krig står det i den så kallade lydnadsparagrafen i sändningstillståndet ska bolagen lyda under regeringen. Och Moderaterna har ju anklagats av Socialdemokraterna för att inte tillräckligt respektera public service-bolagens frihet. Här är det den kontroversiella riksdagsledamoten Bäckman som är PS-bolagens bästa vän.
För även de högsta cheferna på Sveriges Television och Sveriges Radio, Hanna Stjärne och Cilla Benkö har deklarerat att lydnadsparagrafen inte harmonierar med Sveriges grundlagar. Och efter Rysslands invasion av Ukraina har frågan om mediernas självständighet i krig aktualiserats. Om sändningstillståndet skrevs i en tid när ett militärt angrepp på Sveriges bedömdes osannolikt så finns nu en dimension av allvar när frågan diskuteras.
Även tidningarnas självständighet och möjlighet att verka fritt under högsta beredskap uppmärksammas. Tryckfrihetsförordningen rymmer bland annat paragrafer om straffansvar för landsförräderi och landssvek. De speglar en delvis annorlunda syn på medierna i krig.
Någon anledning till alarmism eller anledning att tro att Sveriges Radio i krig skulle tvingas att bli en propagandamaskin finns det inte. Bakom motiven till lydnadsparagrafen framgår att omorganisationen vid krigsfara syftar till att ”säkerställa bolagens tillräckliga resurser. Att bolagen liksom stora tidningar är en del av totalförsvaret innebär bland annat att nyckelpersoner får sin tjänsteplikt på redaktionen. Vid en högsta beredskap kommer biolagen att sända från platser skyddade av militär. Det hör till bilden.
Att Sveriges Television skulle ligga under regeringen betyder inte att försvarsdepartementet kan diktera innehållet i Aktuellts sändning. Bolagen skulle istället få rollen som vanliga myndigheter som i Sverige är självständiga och där ministerstyre är förbjudet. Och Tryckfrihetsförordningen samt yttrandefrihetsgrundlagen har inga undantagsregler. Det innebär att grundlagen ger allt ansvar till en ansvarig utgivare och att den saken inte ändras av en lydnadsparagraf eller av att tidningar är en del av totalförsvar.
De gärningar som räknas upp i tryckfrihetsförordningen som brott riktas mot den som begär exempelvis ”förrädisk handling”. Att Justitiekanslern JK som är den enda som kan väcka åtal när det gäller tryckfrihetsfrågor skulle söka ställa ansvariga utgivare inom mainstream media inför rätta ter sig mindre sannolikt. Lägg därtill att den särskild tryckfrihetsprocess med bland annat jury också avgör ärendena om så högsta beredskap råder i Sverige. Paragraferna fyller dock en funktion - det finns försvarshemligheter i ett krig som måste skyddas.
Återstår därmed att regeringen i teorin kan byta ut styrelser i public service.bolagen. . Den kan styra med budget. Och i en tid när värdet av pressens frihet och dess granskande funktion uppvärderats är det inget ”hot” men heller inget idealtillstånd.
”Och i en tid när värdet av pressens frihet och dess granskande funktion uppvärderats är det inget ”hot” men heller inget idealtillstånd.”
Det är tryckfriheten, demokratin och suveräniteten- det fria samhället - som ska försvaras. En saklig och självständig nyhetsrapportering är i sig något av ett oreglerat psykologiskt försvar. Den avfärdar rykten, propaganda och desinformation. En översyn av lydnadsparagrafen skadar inte, men det är en antagonistisk aktör som i ett krig är det fria ordets fiende, inte gamla paragrafer i världens äldsta tryckfrihetsgrundlag.
