GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Glädjebetyg jaja men nejnej

Goda nyheter annonserades för några dagar sedan av Skolverket: Svenska elevers kunskaper har hållits på en god nivå under pandemin, fjärrundervisning till trots. Det har till och med skett en viss förbättring av resultaten att döma av de betyg som har getts.
Ledare • Publicerad 30 juli 2021
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

Ett sundhetstecken i svensk i svensk skoldebatt var den skepsis som denna nyhet mötte. Visade verkligen de där siffrorna en realistisk bild av verkligheten? Lärarnas riksförbund tog till exempel snabbt bladet från munnen och förklarade att det där handlade om att flera lärare satte orättvist höga betyg. Det är nämligen helt orimligt att distansundervisningen inte skulle påverka inlärningen negativt, enligt samstämmiga vittnesmål från medlemmarna. Det har ju heller inte förekommit några centrala prov som kan korrigera felaktig betygssättning under pandemin.

Glädjebetyg alltså. Yttrycket för en betygsinflation som har hemsökt svenska skolan i flera år nu. Det är bra att det sägs någorlunda högt.

Inte minst är det bra för att det inte är en officiell sanning. Och det är problemets andra och mer förbisedda myntsida, att den berörda myndigheten Skolverket inte vill gå med på att det är så.

Kommentarerna från dess generaldirektör Peter Fredriksson är symptomatiska – och förbryllande. Han säger först så här: ”I vanliga fall, när det inte är pandemi, så har vi inslag av glädjebetyg, snällbetyg, relativ betygsättning. Det vill säga, vi vet att elevers betyg inte alltid säger hela sanningen om vad elever kan, vad de har för kunskaper”. Och under pandemin kan man ”…kanske också misstänka att problemen kan vara lite större”.

”Snarare speglar motsägelsefullheten väl Skolverkets svårighet att handskas med en verklighet som det inte har politiskt stöd för att erkänna.”

Alltså precis vad Lärarnas riksförbund säger. Men så är det inte meningen att vi skall tolka det. För han slår samtidigt fast att man inte kan säga att det finns en risk att en del elever har fått högre betyg än vad de borde ha. Det måste man allt ”titta vidare på”.

Hur går det ihop? Fredriksson understryker först att glädjebetyg förekommer, till och med att man kan anta att de förekommit ännu mer under pandemin – för att sedan vägra gå vidare till den logiska slutsatsen, att elever kan ha fått glädjebetyg.

Det är knappt man kan kalla det en slutsats, det är ju faktiskt vad han rakt av säger. Han säger emot sig själv.

Det är nog inget fel på generaldirektörens kognitiva förmågor. Snarare speglar motsägelsefullheten väl Skolverkets svårighet att handskas med en verklighet som det inte har politiskt stöd för att erkänna. Allt oväsen kring de svenska Pisa-resultaten smärtar fortfarande. Ett officiellt fastslående att det inte går att lita på svensk betygssättning är nog mer än vad man mäktar med från ansvarigt politiskt håll just nu.

Fram till dess – och det vill förmodligen ett regeringsskifte till det – kommer vi fortsätta få höra att det finns glädjebetyg men ändå liksom inte.

FREDRIK HAAGE

Fredrik HaageSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Smålandsposten och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.