Gösta Bohman hälsar välkommen hem!
Allt det där är ett faktum, så Ebba Busch har inte direkt fel i Almedalen när hon lägger ut texten om klassgränserna i dagens Sverige. Man kan till och med lägga till kunskap. Elever från studieovana hem har inte längre en kvalitativ skola till hjälp för att jämna ut oddsen mot de som växer upp i akademiska miljöer. Men allt det här är inte för att rika har skott sig på något skumt sätt eller är illojala. Det är för att samhället i stort har börjat svikta på en rad områden. Busch formulerar det heller inte i så direkt konfrontativa termer, men man bör ge akt på undertonerna.
Hur som, Busch träffar helt rätt när hon tar sikte på medelklassdrömmen om ett eget hus. Runt sjuttio procent av svenskarna vill helst av allt bo i en villa eller åtminstone radhus. Men det har blivit alldeles för dyrt för alldeles för många. Det som byggs är i stället trista flerfamiljshus.
Här blottas ett stort och faktiskt allvarligt systemfel i Sverige. Det betyder mycket för det civila samhällets ekologi att människor bor i egna hus i stället för betongklossar. För att inte tala om den rena livskvaliteten.
Kristdemokraterna presenterar en rad precisa förslag för att komma till rätta med utvecklingen. Kommunernas vilja att bygga småhus är alldeles för låg och därför vill man se över möjligheter både till lagskärpningar som inrättandet av en stimulans som täcker hälften av deras kostnader för planering av småhusområden. Man vill också ge Länsstyrelserna i uppdrag att kartlägga potentiell byggmark för dessa.
Intressant är att man också vill ändra i tomträtten. En enda enhetlig ränta som gäller över hela Sverige som betalas parallellt med successiva avräkningar av avgäldsunderlaget. Man menar allvar med att få fler, och inte minst yngre, att ha råd med villa. Förhoppningsvis är detta inget som möter invändningar hos kommande regeringskollegor.
”Det betyder mycket för det civila samhällets ekologi att människor bor i egna hus i stället för betongklossar.”
Gösta Bohman har beskrivit den formativa perioden i hans liv då han insåg att han var höger. Det var inte minst situationen där någon socialdemokratisk pamp förklarade att den där idyllen med den där lilla röda stugan med vita knutar var larv. Det var förlegad borgerlig bråte och partiet skulle minsann skapa en framtid där stora flerfamiljshus dominerade i stället. Om det var höger att vilja försvara det lilla röda huset och vara motståndare till de stora blockhusen, ja då var Bohman höger, konstaterade han själv.
Bilden av det lilla huset, i vilken färg som helst då, med en egen liten täppa är faktiskt en gammal symbolfigur inom den svenska högern. Och den är ju genuint småborgerlig. Men så stark är vänsterns position i tankevärlden att det efter hand blev lite småfånigt att referera till villan eller radhuset. Ingen har så tydligt velat placera huset i centrum för en politisk vision förrän Busch gjorde det nu i tisdags. Välkommen hem, är väl det lämpliga att säga.
