Annons

Hatbrotten måste tas på allvar

Ledare • Publicerad 15 mars 2011

För ett år sedan berättade Skånska Dagbladet om att flera judiska familjer lämnat Malmö efter att ha upplevt en allt mer aggressiv antisemitism. Det tog också lång tid för det socialdemokratiska kommunalrådet Ilmar Reepalu att ta avstånd från rapporterade attacker mot judar i staden. Istället försökte han göra frågan till en angelägenhet för den judiska församlingen, som han menade borde ta avstånd från Israels krig i Gaza. Därmed höll han svenska judar kollektivt ansvariga för den israeliska regeringen förehavanden. Stadens rykte bättrades inte heller på av att samme kommunalråd under förra året sagt att det inte är en kommunal angelägenhet att judar lämnar staden på grund av förföljelse. Det fick Wiesenthal-centret i Los Angeles att gå ut med en internationell varning till judar att vara extremt försiktiga vid besök i Södra Sverige.

Reepalu hävdar att han blivit missförstådd. Missförståndet beror i så fall på att det är en statlig angelägenhet att beivra brott. Det betyder dock inte att kommunen gå fri från ansvaret att förebygga brottslighet.

Annons

Rabbi Abraham Cooper och Shimon Samuels, som är ansvarig för utrikesfrågor vid Wiesenthal-centret, har sedan i fredags besökt Malmö för att själva bilda sig en uppfattning om tillståndet i staden. Ett förslag de skickade med var inrättandet av en hatbrottspolis enligt amerikansk modell. Ett förslag värt att beakta.

Hatbrott i Sverige var länge en fråga som handlade om majoritetskulturen kontra olika minoriteter. Företeelsen hatbrott mellan minoritetsgrupper sopades under mattan, vilket inte minst gav avtryck i Brottsförebyggande rådets statistiska sammanställningar. Hatbrott var den etniskt svenska nynazisten som attackerade muslimer eller homosexuella – inte muslimen som gav sig på en jude eller kristna assyrier som trakasserat muslimska familjer. Även om definitionen nu har ändrats säger det något om hur samhället sett på hatbrott. Det finns därför anledning att se över hur polisen arbetar med denna typ av frågor.

Entrén till judiska församlingens lokaler i Malmö har skottsäkert glas, ståldörrar och en vaktkur. Kostnaden för säkerhetsarrangemangen uppgår till en halv miljon kronor per år. För samtliga judiska församlingar i Sverige ligger motsvarande utgifter på cirka fem miljoner kronor.

Församlingar av olika slag, judiska, kristna och muslimska, har naturligtvis ett eget ansvar för en grundläggande säkerhet. Men när judiska församlingar får lägga en fjärdedel av sina intäkter på skalskydd har en gräns passerats. Kommun och stat kan inte bolla ansvaret mellan sig. Svenskar med minoritetstillhörighet måste kunna känna sig säkra i sitt eget land.

Marcus Svensson
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons