Annons

I ensamhället blir staten stark

Ledare • Publicerad 28 mars 2006
Ensamma bowlare. Allt färre bowlar i föreningar. Så försvagas samhället - och det sociala kapitalet undergrävs. Medan staten växer. Arkivfoto: PER-ERIK SANDEBÄCK
Ensamma bowlare. Allt färre bowlar i föreningar. Så försvagas samhället - och det sociala kapitalet undergrävs. Medan staten växer. Arkivfoto: PER-ERIK SANDEBÄCKFoto: 

ÄNTLIGEN, tänkte nog många, när det nyligen meddelades att den amerikanska statsvetaren Robert Putnam får det prestigefyllda Skytteanskapriset - ett av de största inom statsvetenskapen - som utdelas av företrädare för ämnet i Uppsala.

Nu har de elva tidigare mottagare varit långtifrån okända inom det internationella gebit som statsvetenskapen är. Men Putnam var en ständig favorit. Hans verk Den fungerande demokratin om folkstyrelsens utveckling i Italien blev banbrytande och läst av forskare och studenter världen över. Putnam visade att demokratin utvecklas bäst där det sociala kapitalet är högt. En viktig förutsättning för en fungerande självstyrelse är tillit och förtroende mellan människor.

Annons

Parallellt utvecklades liknande tankegångar inom ämnen som ekonomisk historia. För att förklara exempelvis Gnosjöregionens framgångar för att ta ett regionalt exempel räcker inte etablerad teori som utgår från resurser och kapital. Ty Gnosjöområdet är knappast det man förknippar med råvaror eller historisk rikedom. Men det starka civila samhället i trakten, företaget är intimt förknippad med familjen, föreningen och församlingen, är framgångsfaktorer som framhålls av forskare inom "Putnamskolan".

Nya forskningsrön försvinner ibland med trenden lika snabbt som de kommit. Så icke Putnams. I senare forskning som i boken Den ensamme bowlaren konstateras att det sociala kapitalet tunnas ut i USA. I Sverige har det civila samhället utmanats av en expanderande stat, men också av en långt gången individualisering. Jagifiering, konsumtionskultur och livsprojekt karaktäriserar den unge livsstilsindividen som för länge sedan övergivit även de frivilliga kollektiven. Man tränar ensam på gym, inte tillsammans med vännerna i laget. After work-ölen på puben med likasinnande är det mest sociala som sker under arbetsveckan för unga människor i städerna.

FÖRTROENDE, stabilitet, empati och långsiktighet må vara personliga mål som de flesta strävar mot. Tiden präglas dock av som Ekots kulturreporter Johannes Ekman konstaterade i en intressant radiokrönika i söndags, varifrån åtskilligt tankestoff till denna text är hämtat, av rörlighet, platslöshet, tidsjakt och ombytlighet. Samhället blir därmed ett "ensamhälle". Ytterligare en aspekt är att om samhället försvagas så stärks samtidigt staten. Det är ingen slump att den stora starka staten i Sverige växt medan familjebanden försvagats. Och vad sker med demokratin om det inte finns något vi utan bara ett jag?

Så dyster är dock inte Putnam själv. I ny forskning pekar han på försök i USA på att bygga upp nytt socialt kapital. I Sverige talar också trendanalytiker som Göran Adlén i gårdagens Metro om en ung reaktion på de egocentriska livsstilsidealen. Trohet och tid med familjen påstås vara ideal som är på väg tillbaka. Till detta kommer att en ung avideologiserad generation tröttnat på föräldrarnas rotlöshet och sekularism, enligt samme analytiker. Nu sökes svar, liksom ordning i värderingskaoset.

Att Putnam - äntligen - fick det Skytteanskapriset är åtminstone ett tecken på att forskningen kring det sociala kapitalets betydelse för demokrati och civil samhälle får en erkänsla. Även i det Sverige där den stora staten varit så mycket viktigare än den lilla världens samhälle. Och någonstans finns ett sökande efter ett nytt "vi".

Martin Tunström

Martin Tunström
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons