GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

I Småland står man på egna ben

Hälften av kommunerna i Kronoberg är bättre än snittet, men inte utan draghjälp.
Ledare • Publicerad 26 oktober 2021
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

Svenskt Näringsliv i Kronoberg har tagit fram statistik som visar hur stor del av befolkningen i arbetsför ålder som försörjer sig själva. Man har inte tagit med de som studerar, så statistiken visar enbart hur många som jobbar ihop tillräckligt för att stå på egna ben och hur många som inte gör det.

Bilden som framträder är tydlig: Kronobergare trivs med att arbeta hårt och stå på egna ben. Högst andel självförsörjande har inte helt oväntat Växjö kommun. Fyra av länets kommuner (Uppvidinge, Markaryd, Tingsryd och Lessebo) ligger under riksgenomsnittet men spridningen är inte jättestor. Lessebo är den enda kommunen som tydligt är på efterkälken.

Svenskt Näringslivs siffror kan förbättras med pendlingståg.
Svenskt Näringslivs siffror kan förbättras med pendlingståg.
Foto: Johan Nilsson/TT

Men vad innebär det att vara på efterkälken. Svenskt Näringsliv förmedlar också siffror över hur mycket som finns att vinna på att minska utanförskapet. Med en minskning på tjugo procent nationellt skulle femtiofyra miljarder kronor låsas upp och tillföras statskassan. Effekten av att människor går från utanförskap till arbete är förstås enorm, och störst positiv effekt blir det för kommunerna. Den som skapar arbetstillfällen bidrar till att göra samhället och välfärden bättre.

Men den tydliga bilden kan också tillföras nyanser. Bostadspriserna i Växjö har ökat kraftigt de senaste åren, även i kommunens ytterkanter är efterfrågan stor. Arbetsmarknaden Växjö är större än kommunen och det finns rimligen personer som söker sig till Lessebos kommun just för att levnadskostnaderna där passar bättre för den som inte arbetar heltid. Även de som pendlar över kommungränser påverkar bilden, inte minst tågförbindelsen mellan Växjö och Älmhult där urstarka IKEA ger och tar kompetens.

Men denna nyansering påverkar inte grundinsikten att det både tas bort kostnader och tillförs resurser av att fler kommer i arbete. Orter som är beroende av få eller enstaka arbetsgivare är mer utsatta. Om infrastrukturen är dålig kan människor dessutom tvingas flytta om deras arbetsmöjligheter försämras. Om väg- och tågnät gör att man kan arbetspendla gör det att man klarar omställningar bättre. Det gör arbetsmarknaden mer robust men kan också innebära att skillnader mellan orter inom området cementeras. Man får anta att Alvestas siffror förbättras av att många som bor där har arbete i Växjö.

För att få fram hållbara och livskraftiga företag krävs förutsägbara regleringar. Det måste också finnas en kultur där misslyckande accepteras och inte skapar kris för andra. Det är med andra ord svårt att vara kreativ om man är ensam företagare på en ort. Insatserna är för stora och de anställda har få andra att vända sig till om företaget inte lyckas. Det säger sig självt att inte alla orter i vårt län kan få till det optimala företagsklimatet men vinsterna för välfärden är stora för den som kan få fler företag att bidra med långsiktig självförsörjning för de boende i kommunen. Det är därför företagsklimat är en angelägenhet även för kommunpolitiker.

Jacob SidenvallSkicka e-post