Annons

I väntan på reformer

Inget att göra, inleder Estragon i Samuel Becketts pjäs i två akter. Nej, jag börjar tro det, svarar Vladimir. Verklighetens uppsättning heter I väntan på bättre tider och på scenen står statsminister Fredrik Reinfeldt och finansminister Anders Borg.
Ledare • Publicerad 17 februari 2014

Det är en helt ofarlig jämförelse, eftersom spekulationerna om vad Becketts I väntan på Godot handlar om haft det gemensamma draget att inget rätas ut.

Då är det enklare med Reinfeldt och Borg. Alldeles nyligen förlorade regeringen slaget om en höjd brytpunkt för statlig inkomstskatt, det vill säga en skattesänkning på tre miljarder kronor. Så sent som i går levererar duon beskedet om att det inte blir några förslag om skattesänkningar under de närmaste två åren. Det svänger snabbt i politiken.

Annons

Nu ska det sägas att det är Moderaternas hållning. Inför varje budget sker förhandlingar och i dem går Folkpartiet in med krav på avskaffad värnskatt och Kristdemokraterna med ytterligare sänkningar av skatten för pensionärer. Det är i dag Moderaterna som står emot vad som brukar benämnas som systemskiftespolitik. Inga risker tas med de offentliga finanserna.

Utgångsläget är både positivt och utmanande. Den offentliga konsumtionen bedöms stiga snabbare än BNP under de närmsta åren. Dels förändras medborgarnas efterfrågan på offentliga tjänster, dels ökar antalet äldre i behov av vård och omsorg. Det talar i sig för att gå försiktigt fram. Samtidigt har regeringens skattesänkningar stimulerat ekonomin i kristider. Konjunkturinstitutets bedömning är att det nu sker en återhämtning av svensk ekonomi. Vi väntas vara i "konjunkturell balans" 2017.

När vi nu ser ett slut på krisåren är det rimligt att hålla igen för att stärka de offentliga finanserna. Det är, som Reinfeldt och Borg också påpekar, nu överskottsmålet prövas. I goda tider ska man spara i ladorna. Det sätter också press på en opposition som vill sätta sprätt på pengarna genom utgiftshöjningar framförallt i form av höjda ersättningsnivåer i de sociala försäkringarna. De rödgrönas så kallade satsningar på välfärden går till stor del till annat än just välfärdsverksamheter.

Betyget för den hittills förda ekonomiska politiken av Alliansregeringen är högt av internationella bedömare som Internationella valutafonden (IMF), OECD och EU-kommissionen. Sedan Alliansen tillträdde 2006 har Sverige dessutom som enda land i EU lyckats sänka statsskulden, från 45 ned till 42 procent av BNP. Ekonomin växer, välfärden säkras, sysselsättningen väntas öka.

Det är samtidigt välståndets förbannelse. När pengar rullar in bränner det i fickorna på våra politiker och trycket på sociala satsningar ökar bland väljarna. Det gör att Reinfeldts och Borgs besked kan uppfattas som visionslöst och passivt. Som att de inte har något att göra; i väntan på reformer.

Marcus Svensson
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons