Annons

Ingen grund att stå på

Sverige har tappat sin position som föregångsland vad gäller teknik och industri. En betydande anledning till detta är att svenska skolelever inte får samma färdigheter som tidigare krävts.
Ledare • Publicerad 6 juli 2023
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

Det finns flera skolämnen som behöver få ett större kunskapsfokus. I de bredare folklagren har svenskämnets förbistring som mest långtgående effekter. Att läs och skrivförmågan ens blivit till en debatt är så illavarslande som det kan bli. Men vid sidan av språket finns det ett annat klassiskt ben som måste återfå en stark ställning.

Industrin har skrikit efter denna typ av kompetens i åratal. Att industrisatsningar också följs upp med motsvarande satsningar på utbildning är en självklarhet.
Industrin har skrikit efter denna typ av kompetens i åratal. Att industrisatsningar också följs upp med motsvarande satsningar på utbildning är en självklarhet.Foto: Henrik Montgomery/TT

Som utbildningsminister Mats Persson nyligen pekat på, bland annat i Sydsvenskan (5/7), behövs ett större intresse för matematik och teknik. Det handlar inte bara om att få upp genomsnittet, som mer är ett mål vad gäller språk, utan vad den absoluta toppen av varje årskull kan prestera i tekniska ämnen.

Annons

Alla ska inte bli ingenjörer. Men många fler än idag behöver kämpa för att tillskansa sig de kunskaper som krävs för att utveckla nya tekniska lösningar. Att regeringen fokuserar på att göra försöken med spetsutbildningar permanent och öka antalet studietimmar i grundskolan för tekniska ämnen är rätt väg att gå.

Svenska skolan behöver komma på rätt köl igen. Nej, det handlar inte om pengar eller styrformer, som annars förtar allt syre i debatten. Utan det som främst styr skolans utbildande verksamhet, kursplanerna.

”Utan nästa generations ingenjörer kommer dagens tekniska drömmar inte att förverkligas och gårdagens tekniska framsteg inte att förvaltas.”

uppdrag av Svenskt Näringsliv gick Johan Prytz, docent i didaktik vid Uppsala Universitet, nyligen igenom de senaste sextio åren av grundskolans kursplaner i matematik. Vad han fann var att läroplanen från 1980 stack ut på flera sätt. Dels fanns där ovanligt tydliga beskrivningar av vad eleverna ska lära sig och hur undervisningen skulle bedrivas. Men även att detta sammanföll med en period på 80- och början av 90-talet då svenska skolelevers mattekunskaper höjdes.

Sedan kom en läroplan 1994 som får ses som en vattendelare i svenska skolans pedagogik. Planen skulle bara definiera målen, själva undervisningen skulle bedrivas utefter friare former. Kanske det var fel att definiera metoder i läroplanen, men det är tydligt att skolan gick miste om en förmåga att förmedla matematikämnet på samma sätt som tidigare.

Svenska skolan förändrades på många sätt under 90-talet. Vänstern ser problemet i skolkoncernerna. Men dessa är ett senare fenomen i skollandskapet. Reformerna under det decenniet öppnade upp för nya ägare, men också för annan pedagogik och ett fokus på vad eleverna själva är bekväma med.

Utan nästa generations ingenjörer kommer dagens tekniska drömmar inte att förverkligas och gårdagens tekniska framsteg inte att förvaltas. För att utvecklingen ska vända måste barriärerna mot avancerad matematik brytas ned av skolan.

Matematik är svårt och tar tid. Men det är den grund på vilket vårt teknologiska samhälle står på.

Pontus WesterholmSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons