Inget stöd för samvetsfrihet
Europadomstolen för mänskliga rättigheter väljer att inte ge vägledning i den svenska debatten om samvetsfrihet. Detta genom att de två barnmorskor som drivit frågan genom svenska domstolar till Europanivå inte beviljas prövning. Detta besked kom tidigare i veckan och innebär ett antiklimax för de som ville få bekräftelse på att den svenska konsensusuppfattningen kring samvetsfrihet i vården inte nödvändigtvis är korrekt.
Barnmorskorna har båda velat avstå från att utföra aborter i sitt arbete med hänvisning till att de har en religiöst grundad etisk uppfattning som gör att sysslan innebär ett övergrepp på deras samvete. 2017 avgjorde den svenska Arbetsdomstolen som högsta inhemska instans att en av barnmorskorna inte diskriminerats när hon nekats anställning på grund av sin vägran att tjänstgöra vid aborter.
Det var ett avgörande som möttes av hejarop från stora delar av samhället. Utgångspunkten är förstås att den som söker ett arbete också skall vara beredd att utföra det. Det framstår dock som väl hårdnackat att man inte skulle kunna hitta en lösning för den lilla minoritet som vill bidra med sin kunskap utan att göra våld på sitt samvete.
Det är också den typen av lösningar som är aktuella efter att Europadomstolen nekat prövning av fallen: lokala och icke-mediala överenskommelser som innebär att barnmorskor med avvikande etisk läggning ändå ges möjlighet att bidra på arbetsmarknaden. En sådan lösning är förstås inte möjlig för de två som valt att driva saken till domstol, de är för kända vid det här laget. En sådan tyst lösning innebär dock också att vissa kommer att avstå från att söka sig till barnmorskeyrket.
Europadomstolen finns till för att värna minoriteter och är konstruerad utifrån en naturrättslig insikt om majoritetens makt över lagstiftning och samhälle. I Sverige har personer med minoritetsuppfattningar i etiska frågor ofta vänt sitt hopp till kontinenten. EU och Europadomstolen har setts som motvikter mot en isolerad svensk rättspositivism och det dominanta och fyrkantiga folkhem som förknippas med den.
I höstas meddelade en utredare att regeringen nog skulle kunna förbjuda nya konfessionella friskolor utan att Europadomstolen kan lägga fingrarna emellan med hänvisning till Sveriges (sjuttioåriga) tradition av monolitisk kommunal skola. Med beslutet att inte medge prövningstillstånd för barnmorskorna är det två hårda slag på kort tid för personer i vårt land, som vill se sig som en del av den bredare västerländska idé- och moraltraditionen istället för den smala svenska rännil av rättspositivism som varit så dominerande här.
