Ja till kommunval

Enligt en kartläggning av P4 Örebro är svenska kommuner inte längre lika pigga på så kallade medborgarförslag. När man kom på idén för ett antal år sedan svällde kommuner av stolthet över denna viktig och impulsgivande demokratiska reform. Nu uppger över trettio kommuner att de har avskaffat det där.

Publicerad 4 maj 2020

Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

I princip innebär fenomenet att alla invånare i en kommun kan lägga fram ett eget förslag som kommunledningen har att ta upp till behandling för avslag eller bifall.

Därför hade det varit värdefullt att få veta hur kommunerna resonerar när de nu inte vill ha det så längre. De är ju inte tvungna att behandla varje förslag som om det vore en motion framlagd av ett parti. Hur tidsödande kan det var att avslå ett förslag bara sådär om de nu nu vill det? Ändå avskaffar de hela systemet.

Annons

Tanken går osökt till den undersökning som Örebro universitet företog för ett tag sedan, där det framkom att tjänstemännen i landets kommuner inte riktigt litar på invånarna. Cheferna hade uppgett att de ”i väldigt liten utsträckning” kan lita på att medborgarna ser till allmänintresset istället för egenintresset. Mindre än en procent (!) uppgav att de skulle tipsa medier om de upptäckte ett missförhållande i kommunen. Femton procent skulle hellre säga upp sig.

Den kommunala demokratin verkar inte vara vid den hälsa som allmänt antas. I alla fall inte om den skall beaktas i termer av dialog och förtroende mellan medborgare och apparat.

I det perspektivet ter sig förslaget att skilja valen till kommun och stat åt som en god idé. Denna tanke har kastats fram flera gånger i svensk debatt och nu senast från nestorn inom svensk statsvetenskap professor emeritus Olof Ruin i Svenska Dagbladet 25/4.

Ruin har varit med länge nog för att faktiskt ha varit inblandad i den nuvarande grundlagsfödseln 1970. Det är sedan dess vi har val till kommun och riksdag samma dag, en ordning som fått namnet det kommunala sambandet. Något ganska unikt för Sverige.

Men det ångrar Ruin nu. Det har hänt saker. Mandatperioderna har blivit längre, vilket är bra på nationellt nivå men inte alls självklart lämpligt på kommunal. Dessutom har kommunerna fått mycket mer ansvar för välfärden sedan 1970. De kommunala besluten betyder mer för folks verklighet idag.

Separata val till kommuner innebär att dessa uppgraderas. De ”försvinner” inte i riksdagsvalens mediedramatik utan framträder klart och konturfast för alla. Väljaren erbjuds en slags demokratisk koncentration på ett annat sätt än idag.

Ruin påpekar att han inte sträcker sig så långt som att tycka att den nytillsatta grundlagsutredningens direktiv bör breddas till förmån för dessa tankar utan att hans artikel det handlar om just ett debattinlägg. Men varför inte? Bredda direktiven. Utred former för att lösa upp det kommunala sambandet. Så får vi mycket skarpa medborgarförslag landet runt två år efter varje riksdagsval.