Annons

Ja, vad gör USA i Europa?

Det var en ovanlig scen som världen bjöds på vid slutet av G20-mötet på Bali för någon dag sedan. Kinas ledare Xi Jinping tog Kanadas premiärminister Justin Tradeau åt sidan och gav honom en uppsträckning inför rullande kamera.
Ledare • Publicerad 17 november 2022
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

Jinping var irriterad över att ett samtal dem emellan hade läckt till medier. Men det är inte det som fått omvärlden att höja på ögonbrynen utan själva tillrättavisningen. Kinesiska företrädare brukar inte vara så obesvärat rättframma, kameror eller inte. Sannolikt märkte inte Jinping att de spelades in men det kan heller inte uteslutas att han var varse men struntade i det.

För bara några veckor sedan spelades ett annat drama upp inför hela världen att se: Under det kinesiska kommunistpartiets kongress – landets högsta maktorgan – blev landets tidigare ledare Hu Jintao bortledd från podiet av vakter. En förödande förnedring och framför allt uppvisning av Xi Jinpings totala makt.

Annons

Jinping avgick inte efter sina tio år vid makten som är brukligt i Kina. Han lät sig istället väljas om och inte bara det, han såg till att fylla varenda post omkring sig med lojalister. Det finns alltså inte längre några maktbalanser i landets system, inga korrektiv till ledarens lynne. Frågan är om någon enskild har haft en sådan makt i sin hand sedan Stalin.

Foto: Andriy Andriyenko

Sådant får konsekvenser. En del bedömare menar att regeringens hårdhänta nedstängning av landet på grund av covid hålls i kraft enbart för att det skulle genera Jinping om man lättade på dem innan covid var helt borta.

Men det har betydelse även för omvärlden. Jinpings stämpel finns även på den expansionistiska politik Kina har fört i Stilla havsregionen och inte minst gentemot Taiwan. Oron är stor för att ett kommande kinesiskt anfall mot ön är beseglat av Xi Jinpings personliga prestige. Det innebär krig med USA.

Här kommer Europa in. Inte ens ett så mäktigt land som USA mäktar med att föra krig på flera kontinenter samtidigt. Nu för USA ett indirekt krig mot Ryssland i Ukraina. Ryssland skulle förstås inte kunna önska något mer än att USA i stället fick händerna fulla med ett krig om Taiwan.

”Ryssland skulle förstås inte kunna önska något mer än att USA i stället fick händerna fulla med ett krig om Taiwan.”

Flera i USA ställer därför frågan vad de egentligen har i Ukraina att göra. Inte så att man nödvändigtvis ursäktar Ryssland, utan snarare undrar man varför det inte är europeiska länder som möter upp den ryska aggressionen från början till slut. Varför måste USA dra huvudlasset?

Det är faktiskt en berättigad fråga. Svaret är att Europa länge har åkt snålskjuts på ett USA som har tagit ett övergripande säkerhetspolitiskt ansvar – och kostnader – som det inte skall behövt göra. Åtminstone inte för säkerheten i Europa.

De globala maktspelen hänger ihop. Europeiska regeringar, inte minst svenska, har kunnat underfinansiera sitt försvar och lägga pengarna på valfläsk i stället. Genom denna nonchalans har man alltså till slut kommit att försätta USA i en svagare position gentemot Kina än vad som behövt vara fallet. En sak är säker: när kriget i Ukraina väl är slut kommer européer behöva vänja sig vid helt andra försvarskostnader än i dag.

Fredrik HaageSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons