Kan tjuriga Kronoberg ta till sig tekniken?
Ända sedan man började nedteckna kronobergarnas historia och levnad har det rapporterats om egensinne. De små ländernas land, Nils Dacke, Värend och Virdarna, till och med Per Lagerqvist klagade på karaktärsdrag som han tyckte var utmärkande för bygderna och Växjö. Folkomröstningen om rusdrycksförbud 1922 visar ett Kronoberg som skiljer sig starkt från det frikyrkliga Jönköping. Och nu avslöjar till och med Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, kronobergaren.
Det är intressant, man vill ligga på sjukhus och ligga där tills man är klar. Riktigt intressant blir det förstås i mötet med det nya sjukhusbygget. Hela det projektet bygger ju på att primärvården lyckas ställa om till en modern struktur som avlastar sjukhusen i betydligt större grad än i dag. Antalet vårdplatser som planeras i Räppe är dimensionerade utifrån detta, istället för dagens situation.
Och siffrorna från SKR förklarar varför omställningen till nära vård tagit så lång tid, och antyder att man kan få svårt att nå de mål man satt upp. Och byggt de nya sjukhusplanerna på. Det är inte lätt att ändra människors inställning.
Men det finns ingen annan väg utstakad. Befolkningssammansättningen är ännu svårare att ändra på och den formar alla beslut i vården: vi lever längre och får färre barn. Det har varit förutsättningarna inom vården sedan decennier men kräver nu verkliga effektiviseringar, vilket digitalisering och ny teknik erbjuder.
2021 räknade Region Kronoberg med att omställningen av primärvården skulle kosta hundrafemtio miljoner kronor, men att detta snabbt skulle betala sig. Man räknar med att spara sjuhundra miljoner kronor. Det är samma beräkningar som ligger till grund för sjukhusets dimensioner, bygger kräver att digitaliseringen lyckas. Regionpolitikerna bör ta en noggrann titt på SKR:s uppgifter för att se så att man inte varit för optimistisk.
De senaste rapporterna från sjukhusbygget är tillräckligt bistra som det är. Räntorna och materialpriserna har förändrat kalkylerna, även om Region Kronoberg fortsatt är landets lägst skuldsatta. Ekonomerna har börjat tala om att en skattehöjning kan behövas för att förbättra finansieringen. Det låter inte otroligt, även om det just nu är det sista hushållen behöver.
Det borgerliga styret i regionen vill säkert undvika det så länge det går. Med ett nytt rödgrönt styre i kommunen, som utlovat välfärdsreformer, ökar också sannolikheten för höjningar från det hållet. Det vore minst sagt tungt om båda instanserna höjer på var sitt håll i dessa dyrtider.
Ett visst mått av misstänksamhet är sunt. SKR verkar peka på att det är ett drag hos Kronobergarna. Det skyddar mot bedrägerier och bluffar. Men för den som skall styra över Kronoberg innebär det en utmaning. Har man fått med tjurigheten i beräkningarna?
