Kärvt budskap från SKL

I rekryteringsrapporten som publicerades under måndagen från Sverige kommuner och landsting är budskapet kärvt: även om pengarna fanns skulle det inte gå att anställa människor i den omfattning som den demografiska utvecklingen fram till 2026 kommer att kräva.

Publicerad 6 februari 2018

Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

Enligt grundscenariot behöver det rekryteras 20 000 medarbetare om året till kommuner och landsting - vilket motsvarar mer än hälften av den arbetsföra befolkningens ökning. Det kommer inte att fungera.

Om utmaningarna är stora är dock tillgången på lösningar samtidigt obegränsad. Digitalisering av offentliga tjänster är den största chansen på flera generationer till kostnadsminskningar, kvalitetshöjning och större frihet för enskilda. SKL pekar till exempel på hanteringen av socialbidragsansökningar i Trelleborg, där robotisering har inneburit en betydande effektivisering med bättre kvalitet och lägre kostnader. Inom äldreomsorgen har tjänster som videosamtal via tv och mörkerseende nattkameror prövats med "överlag positiva" resultat.

Annons

Intressant nog talar SKL också om Svenska för invandrare, en stor och kostsam verksamhet som idag bedrivs med mycket liten transparens och få resultatkrav.

Även om det i andra sammanhang ofta heter att Sverige ska vara världsledande och först med det nya, har det politiska engagemanget för digitalisering varit pinsamt svagt. Den rödgröna regeringens välfärdspolitik har snarast gjort utmaningarna större: riktade bidrag till ökad bemanning sänker reformtempot, arbetsmarknadsinsatser gör offentlig sektor än mer ineffektiv. Den utveckling som har skett i fråga om digitaliserad vård har varit marknadsdriven - och därmed konsumtionsdrivande och kostsam - snarare än ett utslag av medveten och framåtsyftande politik.

Tyvärr har inte heller oppositionen satt förnyelseidéerna främst. Kristdemokraterna, det borgerliga parti som visar störst intresse för frågor om sjukvård och äldreomsorg, har i allmänna ordalag talat om ett ”välfärdslöfte”. Men kärnan i löftet tycks vara att allt ska bli som det har varit - vilket både ekonomiskt och matematiskt är en omöjlighet. Om kommuner och landsting ska anställa personal i relation till hur många fler barn det föds och hur många som blir äldre kommer sektorn att behöva växa med 194 000 medarbetare fram till 2026. Samtidigt behöver det anställas 314 000 personer till för att ersätta medarbetare som går i pension. Under dessa sju år måste det till exempel anställas 70 900 undersköterskor och 20 000 administratörer. Och 2 600 barnmorskor behöver anställas även utan den ambitionshöjning som KD förordar. Det är fler än vad som tar barnmorskeexamen i Sverige.

I borgerliga reformpartier borde engagemanget och ambitionerna vara väsentligt större än så här. Dels är möjligheterna stora - enligt SKL kan 80 procent av sjukvårdens kostnader knytas till vård av personer med kroniska sjukdomar, ett område med betydande utvecklingsmöjligheter. Dels är riskerna enorma. Om det inte sker någon förnyelse kommer kostnaderna att öka, kvaliteten att sjunka och massiva skattehöjningar till sist att bli oundvikliga.