Kollektiv moralhantering

Tyskland ser ut att öppna för aktiv dödshjälp, eller?
Publicerad 2 mars 2020
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

Den tyska författningsdomstolen har prövat en lag som förbjuder annonser om dödshjälp och funnit att den står i strid med den tyska författningen. Det är ett avgörande som tolkas som ett steg mot en samhällelig acceptans för fenomenet, samtidigt som aktiv dödshjälp fortfarande är brottsligt och kan leda till upp till fem års fängelse.

Turerna kring detta avgörande visar på det svåra förhållandet mellan lag och moral.

Foto: Ronald Wittek

Förbudet mot reklam för dödshjälp kom till på politisk väg. Det var ett svar på den ökade förekomsten av kliniker i Schweiz och Nederländerna som riktade sina tjänster mot intresserade i Tyskland. Patienter som uttryckt intresse för att avsluta sina liv kunde få hjälp av läkare i Tyskland att upprätta kontakt med kliniker i angränsande länder.

Den kristdemokratiskt ledda majoriteten i tyska förbundsriksdagen röstade igenom en lag som effektivt stoppade den typen av förmedling, och under fem års tid verkar det inte ha förekommit. Målet med lagen var att markera att samhället inte står bakom den som väljer att söka hjälp för att avsluta sitt liv. Det innebär alltså att ett förbud mot själva företeelsen inte räckte för att detta budskap skulle kunna anses förankrat. Tyskar åkte fortfarande till andra länder för att avsluta sina liv. Varför inte lämna dem ifred?

För att deras beslut påverkar andra, vare sig man vill erkänna det eller inte. En intressant skillnad mellan Tyskland och de två grannländerna Nederländerna och Schweiz är just synen på den enskilde i förhållande till samhället. De två små grannländerna är inte bara profilerade som dödshjälpsdestinationer utan är och två av de länder i världen som är mest präglade av reformert kristendom.

Ett återkommande drag för länder som har en lång historia av reformert dominans är just individualismen. I kristendomstraditionen finns dogmer som leder till en betoning av individen och som förklarar varför människors öden ser olika ut i denna värld. Reformerta länder har ofta en liberal lagstiftning och hög tolerans för social ojämlikhet som förklaras med individens fria val.

Tyskland har en annan bakgrund. Olika varianter av kollektivism har präglat landet under lång tid. Det är inte en främmande sak att ta strid om en symbolfråga, annonsering kring dödshjälp, som ett sätt att moralisera. Insikten är att symbolfrågor ofta har en större påverkan på samhället än mer påtagliga lagändringar. Symbolfrågor styr vad som anses vara anständigt, alltså den breda mittfårans moral, och är viktiga för samhällets självuppfattning och ramar.

Ofta är argumentet för att genomföra en lagändring i dessa frågor att människor ändå ägnar sig åt en viss företeelse och att det är bättre att de gör det inom lagens råmärken. Det låter som en tonårsförälder som givit upp, men är något som får stora konsekvenser i länder som under lång tid präglats av en kollektivistisk syn på moral. I länder som Tyskland och Sverige gäller i mångt och mycket fortfarande att få godkänt från byn, kollektivet, för att accepteras som anständig. När det istället är politiken som kommer med avgörandet kan dessa gränser flyttas snabbt som ett valresultat.

Jacob SidenvallSkicka e-post