Komplexa samband och enkla plakat
Av plakat från aktionen utanför Växjö kommunhus i december framgår att de demonstrerande gillar Greta Thunberg och att de vill ha ”aktion för klimatet”. I likhet med demonstranterna är Thunbergs budskap också centrerat kring vikten av engagemang och av att ”agera”.
Att klara av omställningen av det moderna samhället kommer vara en central uppgift för beslutsfattare under lång tid framöver. Att gå ut på gator och torg och göra sin röst hörd vad avser dessa frågor är naturligt. Ändå finns det en uppenbar problematik i de endimensionella budskap som torgförs av klimataktivisterna.
Bilden som frammanas är att det skulle finnas en given färdväg där den som vill gå två steg gör klimatet en större tjänst där den som vill gå ett steg. Där den som vill ha en statlig klimatbudget på 10,8 miljarder är en bättre människa än den som vill ha en klimatbudget på 9,7 miljarder kronor. När det man borde bry sig om är hur pengarna faktiskt används.
”Jag har Aspergers syndrom, och för mig är nästan allt svart eller vitt”, som Thunberg sammanfattade sitt klimatengagemang på ett torgmöte i London (återgivet av Dagens Nyheter, 30/11-2018).
Det är ingen som kan klandra Thunberg för detta. Problemet ligger i om vi skaffar oss beslutsfattare som också utformar en politik utifrån detta synsätt. För klimatpolitiken är inte svart/vit, utan tvärtom sammansatt av en lång rad mycket komplexa samband.
Lås oss ta ett exempel med lokal anknytning. Volvo-fabriken i Braås, som tillverkar så kallade ramstyrda dumprar, är Växjös största privata arbetsgivare. Politikerna skulle, med inspiration från demonstrationsplakaten i Växjö och Älmhult, kunna sätta nya drakoniska utsläppskrav för tunga fordon som över en natt helt slog ut fabriken. En tragedi för de som blev av med jobbet, och naturligtvis också jobbigt för oss andra att bli av med skatteintäkter som bygger upp vår välfärd, men helt i linje med tesen om att agera omedelbums och utan tvekan.
Det skulle säkerligen tjäna syftet att döva klimatångesten hos aktivisterna. Problemet är dock att det är en åtgärd som inte alls skulle bidra till att minska utsläppen. De som köper Volvos dumprar nu, skulle i ett sådant scenario istället tvingas köpa dumprar av någon annan. Således från någon som inte omfattas av de välmenta men destruktiva utsläppsreglerna i vårt fiktiva exempel.
Men framförallt skickar klimatåtgärder som slår mot svensk och europeisk konkurrenskraft signalen till stora utsläppsländer som Kina, USA och Indien att enda vägen mot klimatmåluppfyllelse går genom sänkt självspäkning. Ingen kan på allvar hävda att det får dessa länder att följa vårt exempel. Tvärtom skulle de snarare se det som en möjlighet att vinna nya marknadsandelar. Givet att Sverige står för en promille av världens totala utsläpp, och EU-länderna gemensamt för nio procent, borde det här vara en aspekt som upptar ett större utrymme på fler demonstrationsplakat.
