Annons

Kristdemokraternas ansvarsfulla korrigering

Ledare • Publicerad 20 februari 2012

Sällan har det varit så svårt att föra en seriös debatt i Sverige som i fråga om kravet på sterilisering vid könsbyte. ”Tvångssteriliseringar” har åtgärden kommit att kallas - ett ord som står för något helt annat. Tvångssteriliseringar var den sannolikt värsta av den sociala ingenjörskonstens baksidor och vidtogs av ”folkhälsoskäl” för att bygga det perfekta folkhemmet. Det är helt orimligt att använda ordet när det gäller könsbyten som för det första är frivilliga och för det andra möjliga efter en medicinsk prövning. Genom en tuff retorik och genom att peka ut Sverige såsom extremt i frågan - vilket som Europaparlamentarikern Christofer Fjellner visat inte stämmer - har viktiga frågor ignorerats.

I andra sammanhang spelar remissinstanser som Statens medicinska råds synpunkter en viktig roll, som i sammanhanget ställt sig bakom ett avskaffande av kravet på sterilisering, men förordat utredning av medicinska och psykosociala risker. I diskussionen om könskorrigeringar lyser alla sådana perspektiv med sin frånvaro.

Annons

Under helgen meddelade Kristdemokraterna att partiet svänger i frågan och stryker kravet på sterilisering vid könsbytet. Helt överraskande var nu inte beslutet. Kd:s företrädare i det medicinsk etiska rådet stod bakom dess eniga beslut. Det är den linjen som nu blir partiets. Det är faktiskt en halv politisk seger. Medan andra partier har krävt en snabblagstiftning får Kristdemokraterna - som råd och remissinstanser alltså förespråkar - igenom att en utredning om rättigheter för barn som föds av förälder som genomgått könskorrigering. Även barnperspektiv har ju saknats när andra partier på kortast möjliga tid velat driva igenom lagstiftningsprocessen. Det är således ett mer ansvarsfullt avskaffande av steriliseringskravet som Kristdemokraterna är med och driver igenom. Vilka andra politiska företrädare har i sammanhanget också talat om de medicinska risker som kan bli en konsekvens av könskorrigeringar utan sterilisering? Även om detta rör sig om frågor för läkarprofessionen kan den politiska makten - lagstiftare och regering - inte blunda för den typen av frågor. Beslutsfattarna måste ta i beaktande att cancerrisken ökar för personer som genomgår en könskorrigering utan sterilisering. Det ställer läkaren inför ett moraliskt dilemma. Är behandlingen förenlig med läkaretiken? Och vilket måste uppmärksammas så ökar det psykiska trycket på patienten. Nya etiska frågor om patientautonomi och vikten av medicinsk uppföljning uppkommer.

Det har också i media spekulerats i att beslutet av taktiska skäl kommer efter det att Hägglund återvalts som ledare. Den konspirativa tolkningen håller inte riktigt då personer partistyrelsen som förespråkade Mats Odell som partiledare på rikstiget i januari står bakom det eniga beslutet.

Tidigare eftervalsanalyser - bland annat en ledd av Bengt Germundsson i Markaryd - pekar ut Kd:s hållning i hbtq-frågor som ett sänke för partiet. Gissningsvis dyker det upp nya sakfrågor där partier och hbtq-rörelse kommer att stämpla Kd som mossigt och avvikande. Det kan gälla till exempel statens stöd till fria trossamfund som av någon märklig anledning lyfts upp år efter år.

Men det verkar inte vara inställningen i sakfrågor som rör homo- bi- eller transpersoner som är den verkliga problematiken. När andra partier tar lätt på barnperspektiv, religionsfrihet, medicinsk etik och omsorg har Kd något att bidra med. Att den medicinska dimensionen är tillräckligt utredd ligger i en könsbytares intresse.

Det verkar istället vara enskilda företrädares förmåga att alltid trampa i klaveret och uppfylla tendentiösa frågor med fördomsfulla svar som skrämmer väljare.

Martin Tunström

Martin Tunström
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons