Kryptonit för svensk polis
För en knapp vecka sedan satte sig ett tiotal ungdomar i Göteborg i vägen för trafik till och från Göteborgs hamn. Man blockerade samtidigt bränsleterminalen, detta som en protest mot användning av fossila bränslen.
Sveriges Radio valde att kalla det ”manifestation”. Men hade aktivisterna i stället blockerat vägen in till Sveriges Radios huvudredaktion på Gärdet i Stockholm under sex dagar hade karaktäriseringen möjligtvis varit något mer sammanbiten.
Men det är det där med sex dagar. Efter sex dagar blev de igår, tisdag, bortlyfta av polis.
Vad sjutton hände under dessa sex dagar? Varför tog man inte bort dem tidigare? Påsk förstås, men det kan knappast vara anledning till att lagens arm ligger orörlig.
På Sveriges Radios hemsida läggs en ledtråd: ”Dialogpolis larmades till hamnen och förde dialog med aktivisterna.”
Då vet vi att det finns en dialogpolis i Göteborg som står beredd att rycka ut på ”larm” om det händer något. När till exempel trafik till och från stadens hamn stoppas för de en dialog med sabotörerna.
Har de fört en dialog ända tills nu? Eller förde de sin dialog måndag till långfredag, då de tog påskledigt? Eller bröt man dialogen skärtorsdag lunch för att gå på ledighet redan då?
”Men en fråga lyser förstås starkare än alla andra: Varför lyfte inte polisen bort dem direkt?”
Förväntades de där tio ungdomarna bli så irriterade och uttråkade av den konstanta dialog de tvingades föra med polisen dag efter dag, att de skulle ge upp och gå hem? De verkar i så fall ha varit av hårdare virke, för riktig polis ryckte ju uppenbarligen ut igår.
Frågorna hopar sig. Men en fråga lyser förstås starkare än alla andra: Varför lyfte inte polisen bort dem direkt?
Tyvärr vet vi ju svaret. Man är oförblommerat flat. Kombinationen ungdomar och klimat verkar fungera som politisk kryptonit för svensk polis. Alla krafter bara rinner ut.
Men det kan vara en farlig sak. Det finns gott om unga klimataktivister i Sverige som är mycket mer radikala än att de nöjer sig med att bli bortlyfta. Liksom i hela västvärlden. Vi skrev tidigare om den oroväckande trenden i Tyskland, där borgmästare i flera städer helt enkelt gett upp inför klimataktivisternas alltmer aggressiva sabotage mot samhällelig infrastruktur. Där har myndigheterna böjt sig inför olika krav för att få vara ”ifred”. Som vilken beskyddarverksamhet som helst.
I Sverige har det inte gått så långt. Ännu, skall sägas. Men ser man till det spel som spelas mellan klimataktivister och rättsvårdande myndigheter verkar det bara vara en tidsfråga innan de senare hissar vit flagg.
