Annons

Kvalitet i public service

I dagarna åker Sveriges Radios vd Mats Svegfors, land och rike runt för att träffa journalister och ge media sin bild av public service-bolagens framtid samtidigt som kulturdepartementet är i färd med att ta fram direktiv till den utredning som leder fram till propositionen om framtiden för radio och tv i allmänhetens tjänst.
Ledare • Publicerad 21 mars 2011

Radioturnén skulle också ha backats upp av en kampanj i tryckta medier utformad av en reklambyrå, något som statsministern informerades som i ett brev. Den delen av kampanjen ställdes dock in.

Att det är radiochefen som ställer sig framför kamerorna i debatten om public service kan förvåna. Svegfors har visserligen som både publicist och högre ämbetsman såväl kunskap om ärendens gång som av debattens alla konster och regler. Men en mindre förändring av uppdraget för allmän-tv och radio gäller i mycket högre grad SVT än SR.

Annons

Sveriges Radio befinner sig egentligen i en situation utan konkurrens. De kommersiella stationerna, ofta kallad den privata lokalradion, har stärkt utbudet av populärmusik, men inte lyckats att producera annat än underhållning. Om public service ska producera det som inte är kommersiellt gångbart, vilket dess starkaste kritiker hävdar, kommer alltså Sveriges Radio fortsätta i morgon ungefär som i dag: Nyheter, klassisk musik, kultur, lokal och nationell sport, utrikesbevakning, natur och miljö, barnteater, regional bevakning och gudstjänster. En kulturminister som betecknat sig som kulturkonservativ borde knappast ha några djupare invändningar.

Det är SVT som debatten gäller. Det är SVT som under senare år delat upp kanalerna i en för demokratin och en för tittarna. Det är SVT som fixerat sig vid tittarsiffror. Det är SVT som berörs av en helt annan konkurrens - tidningarna har i dag svårt att hitta utrymme för att trycka det enorma kanal och programutbudet.

Dessutom är spelreglerna på tv-marknaden komplexa. SVT kan erbjuda tjänster som nätbaserade play utan betalning, medan konkurrenter måste söka finansiering från tittare för att motsvarande satsningar ska gå ihop. Det är SVT-företrädarna som trots det vanliga mycket stora förtroendet för public service-bolagen i förtroendebarometrar har svårt att vinna debatten om framtiden. och därför blir den mer ohotade Mats Svegfors hela public service-branschens företrädare i debatten med allmänhet, tjänstemän och politiker. Om SVT historiskt varit public service storbror är det SR som i dag som mer bär upp institutionen.

När diskussionerna inleds har bildens grusats dels av diskussionen om att skattefinansiera public service och avskaffa avgiften och dels av de nya förhandsprövningarna av bolagens nättjänster. Det är frågor av mindre betydelse: Finansieringen kan redan idag beskrivas som skatteliknande. Det är Riksdagen som beslutar om radio- och tv avgiften. Oberoendet för public service ligger inte i Radiotjänst. Visst får finansdepartementet en roll om finansieringen flyttar in i statsbudgeten, men eviga uppräkningar av intäkterna kan inga semioffentliga institutioner räkna med. Framför allt inte i en tid när medborgarnas mediebudgetar sväller.

Förhandsprövningsfrågan sköttes mindre bra av regeringen i en tid när alla medier måste finnas på nätet. Bara radion har i dag en miljon besökare i veckan på nätet. (S)VT kritiken ekade som från de gamla moderaterna vilket bidrog till ett ökat avstånd mellan departement och Gärdet i Stockholm. De nya moderaternas syn borde vara en annan: Kvalitet. Stötta men inte styra. I det - och i ett nytt medielandskap - borde public service spela en huvudroll.

Men här måste också public service-bolagen tänka till. Hemsidorna faller utanför sändningsuppdraget med staten. På grund av de starka yttrandefrihetsgrundlagarna omfattas heller inte hemsidorna sr.se eller svt.se av den tillsyn som granskningsnämnden utför - varför ett regelverk som givit public service en stark legitimitet är överspelat. Till detta kommer att sajter som SVT debatt utmanar kommersiella hemsidor som newsmill.

Public service-bolagen bör räkna med krav på öppenhet. Det gagnar bolagen. Visste såväl politiker som lyssnare att P2, den klassiska kanalen, blott kostar 150 miljoner kronor om året, blir debatten en annan. Ja, kanalen kostar något minde än Radiotjänst!

Med sju miljarder kronor i budget måste det ställas krav på transparens och effektivitet. Och än viktigare. På kvalitet.

Martin Tunström
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons