GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Kvotering hjälper inte arbetslösa

Ibland måste man välja: spets eller bredd. Statskontorets granskning av intensivåret för nyanlända visar att Arbetsförmedlingen inte vågade göra det valet.
Ledare • Publicerad 13 maj 2022
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

Kritiken framförs i den mest konstruktiva anda man kan tänka sig, men det framgår ändå vad som hänt. Arbetsförmedlingen har fimpat det som hade kunnat vara ett effektivt specialverktyg för att få till snygg statistik. Intensivåret skulle vara en integrationsåtgärd som skar igenom den vanliga verksamheten. Hundra personer hos myndigheten skulle söka igenom de över trehundratusen som är inskriva hos Arbetsförmedlingen och hitta motiverade personer som har förutsättningar för att komma i arbete efter ett år av insatser på heltid.

Det blev aldrig hundra handläggare, men det stora problemet var att Arbetsförmedlingen valde att satsa på jämställdhet och heterogena grupper istället för att hålla sig till att undersöka ifall personerna hade förutsättningar att klara året. Stora skillnader i språkkunskaper satte käppar i hjulet och kvinnor som stod långt från arbetsmarknaden verkar ha prioriterats framför män med mer arbetslivserfarenhet.

Bara sjutton procent av handläggarna frågade sig om språkkunskaperna var tillräckliga.
Bara sjutton procent av handläggarna frågade sig om språkkunskaperna var tillräckliga.Foto: Simon Rehnström/SvD/TT

Det kan förstås ses som ett sätt att förmedla hur Sverige vill att det skall se ut. Arbetsförmedlingen har jämställdhet som ett av sina uppdrag och det hade rimligen varit svårt att förklara om andelen kvinnor varit för låg. Samtidigt handlar det om insatser som kan förändra individers liv, om man rekryterar personer som inte klarar av kursen får andra som kanske hade klarat den stå utanför. Statskontoret menar också att detta skett, förutsättningar för att klara programmet bar inte avgörande utan att få till blandade grupper.

Intensivåret var från början tänkt som en spjutspets men ganska snabbt uppstod oklarheter kring hur man skulle rekrytera. Enligt Statskontorets sammanställning har rekryteringen blivit en helt annan. Åttio procent av de tillfrågade handläggarna har försökt få till en jämn könsbalans. Fyrtiotvå procent har inkluderat personer som saknat formella meriter (det vill säga utbildning och arbetslivserfarenhet). Bara sjutton procent av handläggarna har krävt de kunskaper i svenska som behövts för att klara av kursmomenten. Trettiofyra procent av handläggarna har tittat efter personer som kunde matchas mot lokala arbetskraftsbehov.

När handläggarna tillfrågades var en vanlig invändning att insatsen inte borde ha varit frivillig. Många avstod när de fick veta att den innebar heltid trots att de identifierats som passande kandidater. Och om regeringen fullföljer sin nya inställning till integrationspolitik lär den sortens frivillighet tas bort.

Men samtidigt är det uppenbart att det är Arbetsförmedlingen som sett till att skjuta denna insats i sank. Det finns många olika åtgärder för nyanlända, några mer framgångsrika än andra. Intensivåret är en liten insats för de riktigt frustrerade som känner att tiden rinner i väg och istället anpassades den till lägsta möjliga nivå. Statskontorets rapport borde skaka liv i debatten inom Arbetsförmedlingen. Något behöver förändras.

Jacob SidenvallSkicka e-post