Annons

Land ska med värden byggas

Ledare • Publicerad 15 mars 2006
Antisemitism. Folkpartiledaren Lars Leijonborg under minnehögtid av kristallnatten. En ny rapport visar att det är vanligt med en negativ syn på judar i Sverige. Arkivfoto: SCANPIX
Antisemitism. Folkpartiledaren Lars Leijonborg under minnehögtid av kristallnatten. En ny rapport visar att det är vanligt med en negativ syn på judar i Sverige. Arkivfoto: SCANPIXFoto: 

Som man frågar får man svar, heter det. Det gäller alla undersökningar som görs, inklusive den rapport om antisemitism som visar att 41 procent av befolkningen har en helt eller delvis negativ syn på judar. Att svara jakande på påståendet "judarna har stort inflytande över världsekonomin" behöver nödvändigtvis inte vara ett uttryck för antisemitism. Samtidigt som det inte finns någon anledning att bagatellisera resultatet bör man heller inte överdriva det. Är det någon som tror att fyra av sex svenskar går omkring med aversioner mot judar? Skulle inte tro det. Det är inte helt självklart att den som intervjuas kan göra skillnad mellan enskilda personer med judisk bakgrund och judar som grupp. Inte ens om det finns en medvetenhet om att man talar om judar som kollektiv är kopplingen till antisemitism klockren. Ta bara den judiska lobbyn i USA som ett exempel. Är det ett utslag av antisemitism att konstatera ett judiskt inflytande över amerikansk politik? Nej. Den judiska lobbyn är bara en av många grupper som försöker påverka dagordningen. Det är inte märkligare än att ärkebiskop KG Hammar deltar i ett upprop för allmän flyktingamnesti i Sverige.

Även om antisemitismen hänger samman med fördomar mot grupper med annan etnisk och religiös bakgrund än normalsvensken skiljer den ut sig både ur ett historiskt och nutidsperspektiv. I dag kanaliseras hatet och misstron mot judar via islamistiska grupper, extremhögern och olika vänstergrupperingar. Av undersökningen framgår dock att muslimer som grupp skiljer ur sig markant. Där fem procent av samtliga tillfrågade i undersökningen är tydligt antisemitiska i sina svar är hela 39 procent av muslimerna negativa och fördomsfulla mot judar. Även om det resultatet kan förklaras av politiska snarare än av religiösa skäl finns det all anledning att ta varningssignalen på allvar. Det hävdas ofta att demokratisering och ökad läskunnighet är två viktiga faktorer för att minska den arabiska antisemitismen. Rapporten om svenskarnas inställning till judar säger oss att demokrati och läskunnighet inte räcker på långa vägar.

Annons

Med demokrati som statsform ingår yttrandefrihet, mer eller mindre begränsad, liksom alla medborgares möjlighet till inflytande. Men med majoritetsbeslut kan också minoriteter förtryckas och mänskliga fri- och rättigheter kränkas. Därför är frågan om vilka värden vi fyller demokratin med avgörande för framtiden. Ett samhälle utan en tydlig gemensam värdegrund riskerar att slås sönder inifrån. Därför bör politiken generellt handla mer om värdeorientering och mindre om systembyggnation. Land ska med värden byggas, för att travestera den medeltida Upplandslagen.

Marcus Svensson

marcus.svensson@smp.se

0470-77 06 03

Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons