Annons

Lantmäteriet ser ut som en dront

Till slut kom en förklaring till varför Lantmäteriet arbetar så långsamt.
Ledare • Publicerad 4 mars 2022
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

Många har suckat över de långa handläggningstiderna och oberäkneliga kostnaderna. För privatpersoner har det varit frustrerande då näringsfastigheter har förtur. Många planer har fördröjts eller skrotats på grund av svårigheterna. Många gör bara en avstyckning och har inte anledning att reflektera över om det inte går att ordna verksamheten bättre. Man räknar med en handläggningstid på cirka ett år och på senare tid verkar det handla om ännu längre väntan.

Annons

Den stora akilleshälen, som Riksrevisionen också påtalar, är att det finns för få lantmätare. Utbildningar lades ner och signalerna om att det är ett viktigt yrke ebbade ut och innan man insåg sitt misstag stod man med stora och långvariga personalunderskott. Det är svårt att öka bemanningen och man räknar därför med att handläggningstiderna kommer att bli ännu längre.

En annan pusselbit är att hela verksamheten är helt finansierad av avgifter. Det innebär att den som kommer till lantmäteriet med en avstyckning kommer att betala en timtaxa som är tillräckligt hög för att verksamheten skall gå runt. En ovanlig ordning i sammanhanget är att lantmäteriet får behålla de avgifter som tas ut, enligt budgetlagen bör offentlig verksamhet inte utformas så. Avgifter skall som huvudregel betalas in till statskassan som sedan finansierar verksamheten med anslag.

Lantmäteriet har länge saknat personal, men det finns fler anledningar till att det inte lyfter.
Lantmäteriet har länge saknat personal, men det finns fler anledningar till att det inte lyfter.Foto: HENRIK MONTGOMERY / TT

Nuvarande ordning ger, som man lätt kan inse, ringa incitament till att hålla kostnaderna nere. Mellan 2007 och 2020 har avgifterna mer än dubblerats trots att man tar inflationen i beaktande. Här finns rimligen stor potential till förbättring. Kopplingen till verksamhetens budget innebär också att avgifterna blir oförutsägbara. Riksrevisionen pekar dessutom på att ärenden blir liggande under lång tid, då kan det vara svårt att veta när räkningen till slut kommer.

Det är uppenbart att något behöver göras. Riksrevisionen pekar ut en övergång till koordinatsbaserade fastighetsgränser som ett sätt att avlasta systemet. Troligtvis är det en enorm process som inte går att genomföra med nuvarande bemanning.

Man får hoppas och tro att politiker i riksdagen får del av rapporten. Det finns mycket att vinna på att lantmäteriet fungerar bättre. Både kommunala och nationella politiker vet värdet av förutsägbara tillståndsprocesser för företag och privatpersoner. Det gäller både förutsägbarhet i beslutsutfall, kostnad och handläggningstid. I värsta fall kan det vara så att lantmäteriet blir en flaskhals som stoppar investeringar och hindrar utveckling av bostadsområden eller hela orter.

Det är tydligt att incitamenten blivit fel. Lantmäteriet har en unik ställning som förstås bör värnas, men med fördubblade avgifter och växande ärendehögar behöver politiken gå in och se vad som kan göras. Med bevarad rättssäkerhet men kortade handläggningstider och lägre avgifter skulle fler medborgare kunna tänka till kring hur bostadsområdet kan utvecklas. Det skulle alla tjäna på.

Jacob SidenvallSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons