GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Låt inte pojkarna halka efter

Nu i juni månad sker många skolavslutningar och studentfiranden runtom i landet. En glädjefull tid för många men inte för alla. Allt för många elever kommer gå hem med dystra besked i sina betygskuvert. De flesta av dessa är pojkar.
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

Utbildningsområdet har i allt större grad blivit präglad av en ojämställdhet där pojkar drar det kortaste strået. De senaste tio åren har betygsklyftorna mellan könen ökat. Var femte pojke klarar inte grundskolan. Motsvarade siffra för flickor är en av åtta. Pojkars genomsnittliga meritpoäng från grundskolan ligger mer än tjugoåtta poäng under flickornas snitt. Nästan trettiofem procent av pojkarna klarar inte grundläggande behörighet till högre studier jämfört med tjugo procent av flickorna. Denna trend syns även i högskolans värld där sextiotvå procent av studenterna och sextiofyra procent av de som tar högskoleexamen är kvinnor.

Detta är ett allvarligt problem som förtjänar mer diskussion. Skolan är bland samhällets viktigaste verktyg. Att stå och titta på när en generation av pojkar halkar efter kan inte rättfärdigas. I ett land som bedyrar jämställdhet så mycket som i Sverige, kan inte så stora gap mellan könen accepteras. Problemet stannar inte bara vid ojämlika resultat på pappret utan påverkar även dessa pojkar genom livet. Journalisten Emma Leijsne som skrivit en bok i ämnet lyfter i en intervju med Stockholms stad att dessa pojkar inte bara får det svårt i arbetslivet utan även när det rör familjebildning. Dessa saker är riskfaktorer för ensamhet, psykisk ohälsa, kriminalitet och extremism senare i livet.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Förklaringarna bakom klyftorna är flera. Inledningsvis kan man ta upp biologiska aspekter. Pojkar mognar senare och flickor som grupp utvecklar sin språkliga förmåga tidigare. Detta innebär naturligtvis inte att pojkar inte kan komma ikapp, men under denna tid är det extra viktigt med social styrning och extra stöd. Fredrik Zimmerman, doktorand i barn- och ungdomsvetenskap vid Högskolan i Borås och Göteborgs universitet, menar också att pojkar missgynnas av dagens fokus på individorienterade skoluppgifter. De behöver mer hjälp att strukturera upp sitt skolarbete. Mer lärarledd undervisning och tätare uppföljning borde vara rimliga lösningar på detta.

"Att stå och titta på när en generation av pojkar halkar efter kan inte rättfärdigas"

Det sägs också att det råder en ”antiplugg-kultur” bland unga män där det ses som pinsamt att anstränga sig. Zimmermans studier har visat att hög vuxentäthet och stark lärarnärvaro var bland de bästa åtgärderna till att dämpa denna kultur. Stark vuxennärvaro var också viktigt för att se till att kränkningar och mobbning inte förekom. Dessutom är det viktigt att se till att det råder god studiero och att stök hålls på en låg nivå. Skolor där pojkar tillåts vara ambitiösa och får god studiero, är skolor där pojkar presterar bättre.

Man ska också minnas att frågan inte är ett nollsummespel. Forskning har visat att även flickor vinner på en mer strukturerad, lärarledd och ordningssam skolmiljö. Det som gynnar pojkar missgynnar inte nödvändigtvis flickor. Att åtgärda detta problem är därför inte bara viktigt av utbildningspolitiska skäl, utan även lika viktigt ur ett jämställdhetsperspektiv.

Läs mer