GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Liberalerna är inte Moderaterna

Det är bara att kämpa på. Orden är Liberalernas partisekreterare Juno Bloms. Det är ganska befriande att höra. Det är en kommentar helt avskalad alla hurtbullefloskler partisekreterare brukar häva ur sig inför dåliga opinionsmätningar. Det är lakoniskt, autentiskt och realistiskt.
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

Fast det är klart, vad annars skall hon säga inför de siffror som Statistiska centralbyrån, SCB, presenterade i onsdags? De är så bråddjupa att det egentligen inte är lönt att försöka sockra något.

Statsvetaren Jonas Hinnfors var till exempel än mer rak på sak när han kommenterade med ”Liberalerna går mot en katastrof”. Men det kan förstås inte Blom säga heller.

Liberalerna får alltså 2,5 procent. Till saken hör att SBC:s halvårsmätning, som det är fråga om, är så pass stor att det är den i särklass säkraste opinionsmätningen Sverige har. Mer trovärdiga än så blir inte resultaten. 2,5 procent är det sämsta partiet noterat sedan mätningarna startade på sjuttiotalet.

Till saken hör också att ledningen kring Nyamko Sabuni har gjort vad de kunnat för att vända den nedåtgående trenden. De har distanserat sig från Socialdemokraterna så mycket den interna opinionen tillåtit dem, och närmat sig oppositionen i samma mån. Det har varit fråga om dramatiska och segdragna strider, och Sabunifalangen har varit i närmast desperat behov av utväxling i form av tillströmmande borgerliga väljare.

Foto: Henrik Montgomery/TT

De har alltså inte kommit och det är svårt att se varför de skulle knacka på dörren framöver ifall de inte gjort det sedan partiet lade om kursen i vintras.

Väljarströmmarna mellan partierna tyder på att Liberalerna är i samma sits som Moderaterna var förut: Man slits mellan de som vill ha en restriktiv invandringspolitik och närma sig Sverigedemokraterna och de som tycker motsatsen. Båda sidor har röstat med fötterna och gett sig av antingen till Moderaterna eller Centern.

Skillnaden är att Moderaterna är ett toppstyrt parti där de aktiva rättar sig efter påbud ovanifrån ifall ledningen väl bestämt sig. Sedan ett tag har partiledningen som bekant ansträngt sig för att vrida om partiet både vad gäller synen på samarbete med Sverigedemokraterna och sakpolitiskt i frågor som migration och brottslighet. Det har varit mödosamt men gett effekt såtillvida att man är det största oppositionspartiet och given regeringsbildare.

"En stor del av partiet är berett att inte bara vägra inordna sig i den parlamentariska planen utan också göra aktivt motstånd"

Sabuni har två problem i det avseendet. Dels har hon inte riktigt tiden. Om ett år är valrörelsen i princip igång och då måste allt så att säga vara klart. Men det är i knappaste laget. Sedan är också den liberala partikulturen en annan. I Liberalerna säger folk emot. De är i hög grad idealister och röstar gärna ned sin partiledning.

I det här fallet – Sverigedemokraterna – upplever dessutom många att det är en existentiell fråga. En stor del av partiet är berett att inte bara vägra inordna sig i den parlamentariska planen utan också göra aktivt motstånd. I höst väntar till exempel partiets landsmöte. Det är av allra högsta vikt att ledningen kan uppvisa ett enat parti inför väljarna. Det kommer bli raka motsatsen.

Läs mer