GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Man kan inte lita på vädret

Regeringen försöker spela ned behovet av el. Senaste året har det ju funnits ett elöverskott. Det är det eftersatta kraftnätet som är problemet idag. På längre sikt kommer inlåsningen i ett väderberoende system att leda till problem. Men det verkar regeringen vara okej med.
Ledare • Publicerad 15 maj 2021
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

Det är inte fel i sak. Men kortsiktigt tänkt. När framtidens lösningar diskuteras är det primärt vindkraften som lyfts fram. Men det är långt ifrån tillräckligt.

Kraftig kyla kan frysa fast generatorerna eller skapa isbildning på bladen.
Kraftig kyla kan frysa fast generatorerna eller skapa isbildning på bladen.Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT

Enligt Energiföretagen är det troligt att svenskt elbehov mer än dubblas de kommande två decennierna. Fordonsflottan samt betong- och stålproduktionen skall elektrifieras och nya industrier som batteritillverkning håller på att etableras. Dessa skall samsas på ett ansträngt elnät med andra energislukande branscher som massaindustrin.

Den tyska historien borde vara ett varnande exempel. De har storsatsat på vindkraft och har i snabb takt avvecklat kol- och kärnkraft. För att tillgodose elbehovet måste de starta gasverken när det inte blåser. Tysklands elproduktion har större koldioxidutsläpp än Frankrike, ett land som inte varit lika snabb att anamma förnyelsebara energikällor.

Att Frankrike får sjuttio procent av sin el från kärnkraft innebär att elpriset är bland det lägsta i Europa samtidigt som elproduktionen är stabil över tid. Målet är att öka andel vind- och solkraft, men utan att offra tillgången till el.

Konflikten om det svenska energisystemets framtid följer liknande linjer. Regeringen vill motarbeta kärnkraften medan näringslivet ser det som tryggheten i en allt mer väderstyrd elmarknad.

Häromveckan larmade Ringhals och Forsmark att de kan tvingas stänga ned fem av de sex kvarvarande reaktorerna de närmsta åren om regeringen inte agerar i frågan om slutförvar.

Ärendet har beretts på miljödepartementet i två års tid men regeringen vägrar gå till beslut. Nu letar man nya lösningar på mellanförvar för att kunna vänta ytterligare.

Martin Tunström skrev i Barometern (26/4) nyligen om hur dialogen mellan regeringen och Oskarshamns kommun blivit allt mer ansträngd. Det ter sig som om regeringen försöker stänga kärnkraften bakvägen och lämpa över ansvaret på kommunen.

Genom energiuppgörelsen 2016 gick de rödgröna motvilligt med på att ta bort straffskatten på kärnkraftsreaktorer. Kärnkraftens vara eller icke vara skulle ske på marknadsmässiga grunder. Det ger intrycket av att det är neutrala marknadskrafter som beslutar att stänga kärnkraften i förtid. Men det är snarare en produkt av än lång rad politiska beslut.

Miljöpartiet hymlar inte med att de vill se en omedelbar avveckling av kärnkraften. Som Peter Wennblad på Svenska Dagbladet (9/5) pekat på har egna intressen fått spela in i hanteringen av frågan. Medel från fonden som skall finansiera slutförvar har gått till kärnkraftsfientliga miljöorganisationer.

Om andra energikällor inte kan möta elbehovet, som Energimyndigheten nyligen konstaterat, varför är man då så mån om att döma ut kärnkraften med alla tillgängliga medel?

Den cyniskt lagda hade kan tänka sig att den snabbaste vägen till minskade svenska utsläppen är att förstöra för svensk industri genom att strypa eltillförseln. Så radikalt får man hoppas att ingen på regeringskansliet tänker. Men det är inte långt därefter att tänka att minskade industrisatsningar är en acceptabel uppoffring för att premiera väderbunden elproduktion framför andra.

När Socialdemokraterna för sju år sedan bildade en ny regering med Miljöpartiet hade den juniora parten ett vallöfte om att få tillväxten att stanna av. Det har man sedan dess strukit ur sina manifest. Vill man vara en seriös del av Sveriges ledning behöver man inse att ett ideologiskt motstånd mot arbete och företagande inte fungerar i praktisk politik.

Nu är det dock inte ett uttalat motstånd mot försöken att satsa på elkrävande industrier, man säger sig rent av vara för dem, men samtidigt tar regeringen parti för vindkraften framför andra energikällor och förordar subventioner och regleringar som gör det den enda lönsamma för investerare.

”Man kan ana att den gröna rörelsens gamla tillväxtkritik och fientlighet mot basindustrier fortfarande frodas i regeringsställning.”

Det finns en gräns för hur många vindkraftverk man kan sätta upp. Förhoppningen är att de skall bli effektivare och därmed kunna klara sig med de vindkraftparker som idag är planlagda. Men slutsatsen hittills har varit att de behöver bli många fler för att Sverige skall klara sitt elbehov. Hur det kan ske samtidigt som tillståndsprocesser tar hänsyn till andra intressen är svårt att se.

Man kan ana att den gröna rörelsens gamla tillväxtkritik och fientlighet mot basindustrier fortfarande frodas i regeringsställning. Nollutsläpp är målet och begränsad framtida tillväxt kan till synes lätt offras även om det skulle innebära minskade skatteintäkter och färre arbetstillfällen.

För att svensk basindustri skall vara livskraftig kan behöva räkna med elransonering, just det verkar ligga i korten om Miljöpartiet får fortsätta skapa problem inom energipolitiken. Det här är politik som får sitt stöd av Socialdemokrater och Centerpartister. De som påstår sig representera både löntagare och arbetsgivare.

Pontus WesterholmSkicka e-post
Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Smålandsposten och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.