GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Mångkulturen nedmonteras

Regeringens kontroll av stöd till religiösa samfund syftar till att skapa ett enhetssamhälle.
Ledare • Publicerad 18 maj 2022
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

Statens stöd till civilsamhället håller på att reformeras. Utgångspunkten för detta är den minst sagt prosaiskt namngivna terroröverenskommelsen från 2015. Stödet skall göras om så att terrorister och extremister inte får del av skattepengar via religiösa samfund.

För att lyckas med detta har regeringen nu i dagarna –alltså sju år efter överenskommelsen med oppositionen– lämnat in en lagrådsremiss. I den fokuseras på det så kallade demokrativillkoret för föreningar och samfund. Det skall uppdateras och förses med en mycket tydlig kravlista som skall uppfyllas för att stöd skall få betalas ut. Det handlar om grundläggande samhällsvärderingar som skall bekännas och praktiseras av samfunden för att staten skall stötta med pengar.

Kulturminister Jeanette Gustafsdotter har lagt fram en lagrådsremiss för att koppla greppet om stödet till civilsamhället.
Kulturminister Jeanette Gustafsdotter har lagt fram en lagrådsremiss för att koppla greppet om stödet till civilsamhället.Foto: Jessica Gow/TT

Man vill också att detta stöd skall beslutas av en myndighet istället för regeringen så att besluten kan överklagas i förvaltningsrätten. På så vis får man ytterligare insyn i föreningarnas liv, den som fuskat skall naturligtvis bli återbetalningsskyldig. Och det är inte svårt att se scenariot framför sig att en extremist gömmer sig bakom en vacker fasad. Forskaren och debattören Sameh Egyptson som i och utanför forskningsrollen undersökt den islamistiska rörelsen Muslimska Brödraskapet menar att den kännetecknas av att tala med kluven tunga för att förbättra sin position i olika sammanhang och länder.

Lagrådsremissen får sägas vara spiken i kistan för socialdemokratins mångkulturella projekt. Under åttio- och nittiotalet uppmuntrades bildandet av etniska och religiösa föreningar. Det sågs som ett sätt att ge sammanhang åt personer i minoritetsställning men det var också en organisationsform som man inom politiken kände igen. Arbetarrörelsen hade lagts upp så och man tänkte att föreningslivet skulle vara en demokratisk skolning som gav representanter för olika grupper ett snabbspår in i politiken. Den strategin ledde till att många politiska partier fått se sig infiltrerade av personer med extrema agendor. Inte sällan har det handlat om personer med kopplingar till islamism.

Blindheten inför det snabbspår man skapade understryks av att det är först nu, i den aktuella lagrådsremissen, som regeringen ändrar skrivelsen om religiösa samfund som något som syftar till att bedriva gudstjänster till en mindre kristet präglad formulering. Idag, efter IS-resenärer och två terrordåd på Drottninggatan, framstår det som en uråldrig definition av religiösa samfund.

En viktig mekanism som finns med i remissen är den som ställer krav på egen finansiering och medlemsengagemang för att få del av stöd. Många muslimska församlingar har sökt sig till finansiärer i Mellanöstern för att få till stora moskébyggen, något som kommit med förväntningar på innehållet i det som lärs ut. Om samfunden också väljer att ta vara på möjligheten att få hjälp av staten att samla in medlemsavgifter kan man efter hand få se självständiga muslimska sammanhang.

Jacob SidenvallSkicka e-post