Men ojdå, Sjöstedt

Ojdå. Det får man allt säga. Beskedet att vänsterledaren Jonas Sjöstedt faktiskt begär en misstroendeomröstning mot arbetsmarknadsminister Eva Nordmark var otippat. Och så gick han raka vägen till Moderaterna och Kristdemokraterna.
Ledare • Publicerad 5 december 2019
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.
Foto: Christine Olsson/TT

Inte för att det på papperet och utifrån Vänsterpartiets perspektiv skulle saknas anledning. Sjöstedt har både strategiskt och sakpolitiskt fog för att sätta regeringen i en kniptång och vrida till. Det som överraskar är att partiet faktiskt har fattat modet. Frågan är hur pass många decennier det är sedan Socialdemokraterna hade reell anledning att oroa sig för att den där parlamentariska dörrmattan Vänsterpartiet skulle förvandlas till sin motsats och välta maktinnehavet över ända.

Det är sannerligen nya regler för svensk politik.

Om detta nu går hela vägen är det mycket allvarligt för Stefan Löfven. Han kan naturligtvis leva utan Eva Nordmark som arbetsmarknadsminister, det är inte det. Och han överlever den politiska näsknäppen också. Men det är prejudikatet som skapas som får marken att gunga under honom. Om en riksdagsmajoritet inte längre känner några politisk-psykologiska hinder för att ruska hans regering fram och tillbaka när och hur den vill, hur kan han då regera? Regeringsutövandets grundvillkor, Januariöverenskommelsen, är smärtsam nog till sin utformning.

Kristersson påpekade också det självklara, att avsättande av ett statsråd, åtminstone under sådana här omständigheter, förstås är en signal om att man vill ha en ändring av faktisk förd politik. Ingen regering låter statsråd efter statsråd avsättas på löpande band.

En kommande avsättning av Eva Nordmark kan bli utlösande för ett extraval. Det är utan tvekan regeringen Löfvens svåraste kris som nu seglar upp.

Men, och det är ett viktigt men, allt det här bygger på att Sjöstedt menar fullt allvar och inte tänker sig allt drama som ett sätt att sätta press i ett förhandlingsspel. Och förstås, att det inte istället blir Socialdemokraterna som sätter den största pressen. Som så ofta. Löfvens trumfkort är hotet om extraval och den här gången om någon är han nog beredd att använda det.

Han har fått till tisdag på sig. Till dess kommer Stefan Löfven nysta, skruva, vrida och bända för glatta livet för att få till stånd en konstruktion som alla inblandade kan godta utan att tappa ansiktet.

Och, förstås, Socialdemokraterna kommer att bearbeta Vänsterpartiet på alla mjuka och hårda sätt de kommer på. Fyra dagar är en lång tid i det avseendet. Så grundtipset kvarstår; Vänsterpartiet kommer att backa hem och fortsätta hålla upp Socialdemokraternas nycklar till Rosenbad vid porten.

Så kanske inte alla regler i svensk politik har upphävts ändå. Men det är spännande.

Fredrik HaageSkicka e-post