Mer fackbas än statsman
Socialdemokraterna valde den trygge Metallbasen och fick således en partiledare som helst talar om industri och avtal. På i stort sett alla områden vill Löfven söka överenskommelser. Vad han själv står i olika frågor kommuniceras sällan publikt. Den fackliga traditionen präglar hela hans väsen.
Minoritetsfrågor, mänskliga rättigheter och integration är hal is för S-ledaren. Ord måste vägas på guldvåg. Anti-ziganism kan man till exempel säga, men inte zigenare. Det kan på många sätt betraktas som prinsessan på ärten-aktigt, men vittnar om intresset för frågorna. Eller ointresset i Stefan Löfvens fall.
Hade en borgerlig partiledare sluntit med tungan på samma sätt hade domen fallit hårdare. Integrationsminister Erik Ullenhag (FP) hade tvingats avgå. Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) hade jämställts med sin ungerske kollega och fått löpa gatlopp. Men Stefan Löfven kommer undan. Det säger något om hur olika måttstockarna är.
Det socialdemokratiska partiet krishanterade förvisso snabbt och såg till att en ursäkt skickades ut. Löfvens syfte var trots allt gott, och inte illvilligt. Han försökte tala om romers utsatthet.
Men det finns andra och mer allvarliga misstag som nybörjaren i svensk politik samlat på sig under sin tid som partiledare.
1. A-kassan. Stefan Löfven spelar dubbelt om a-kassan. I valmanifestet har kravet på en nedtrappning av ersättningen lyfts bort. Men i partiets budget finns kravet på avtrappning med. Taket i a-kassen höjs dessutom bara på marginalen.
2. Internationell utblick. Stefan Löfven återkommer i sina utspel till World Economic Forums rapport om Global konkurrenskraft, i vilken Sverige fallit från plats nummer sex till nummer tio i världen. Löfven kallar detta för ett ”ras” och riktar kritik mot regeringen. Men anledningen till att Sverige faller är ”högskattesystemet”, som måste förändras enligt rapporten. Även regleringarna på arbetsmarknaden nämns som ett hinder. Att Löfven försöker använda rapporten som en murbräcka mot Alliansen är pinsamt, eftersom han själv både vill höja skatten och införa hårdare reglering på arbetsmarknaden.
3. Jobbkommissionen. I sitt förstamajtal i fjol meddelade Stefan Lövfen att en forskningskommission skulle tillsättas. Det blev ett fiasko. Rapporten som skrevs av välrenommerade forskare slog fast att Sverige haft en framgångsrik jobbpolitik under senare år. Kommissionen rapport slängde Löfven i papperskorgen med motiveringen att ”där finns ingen näringspolitik”.
4. Pensionerna. För ett år sedan meddelade Stefan Löfven att PPM-systemet ska avskaffas. Något märkligt, då PPM trots flera finanskriser i rad gett en avkastning på i snitt 3,5 procent per år. I våras kom så beskedet från pensionsgruppen där S ingår att PPM blir kvar.
5. Finansieringsproblem. För att hitta finansiering till S-märkta vallöften berättade Löfven i februari i år att ”få storföretag betalar skatt” och att ”skatteintäkter” försvinner på grund av ”F-skatteregler”. Det så kallade skattefelet uppgår till några få miljoner och är försumbart i en statsbudget. Hur globala storföretag ska förmås betala mer skatt i Sverige, och på vilket sätt det skulle gynna jobbtillväxten, är något Löfven inte ens försökt förklara.
6. Vanvård av statligt bolag. Under årets förstamaj-tal lämnade Löfven beskedet att den statliga banken SBAB ska få en stärkt kapitalbas genom att fyra miljarder kronor förs över från statliga Sveaskog. Med tanke på att bolaget ger en avkastning till staten på under en halv miljard årligen äventyras framtida utdelning. Hugger man ned extra mycket skog påverkas också marknadspriserna negativt och skogens återväxt rubbas.
7. Utrikespolitik. Blir Stefan Löfven statsminister kommer han att forma den svenska utrikespolitiska hållningen. Hittills har hans engagemang i internationella frågor begränsats till en Facebook-uppdatering i samband med kriget i Gaza om att Israel har rätt att försvara sig. Inlägget fick tas bort efter en kritikerstorm.
Som person framstår Stefan Löfven som trygg och försiktig. Granskar man hans utspel tonar en helt annan bild fram. Misstag och felberäkningar staplas på varandra.