Annons

Midsommar värd att försvara

Sveriges ”riktiga” nationaldag är här. Midsommarafton alltså. Ibland kallas den så för att svenskarna sägs vara så oreflekterade i sin identitet att det är lite krystat att ha en officiell nationaldag. Den dag som verkligen samlar nationen på ett sådant sätt man tänker sig är istället midsommar.
Ledare • Publicerad 23 juni 2022
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

Det ligger mycket i det. Firandet av sommarsolståndet kan förmodligen räknas tillbaka till bronsåldern. Men det oaktat är det ändå slående hur svenska folket verkligen går in i en kollektiv midsommarbubbla. Under något dygn finns inte mycket mer än sill, snaps och ljuv natur. Alla bekymmer är glömda och det är bara att koppla av.

Men i år finns anledning till en tankeställare vars allvar vi inte mött på snart ett sekel.

Annons

Det rasar ett krig i Europa, ett folkmordsliknande invasionskrig. Ukrainas motsvarighet till nationaldagen är självständighetsdagen den tjugofjärde augusti. Det är inget de räknar med att kunna fira i frid som vi.

Ryssland har även börjat hota de baltiska staterna på allvar. I ryska duman talar man nu om att riva upp erkännandet av deras självständighet och den ryska statsledningen hotar öppet Litauen med någon form av attack. I skrivande stund utför Ryssland militärövningar där man simulerar missilattacker mot Estland. En nytillträdd brittisk toppgeneral deklarerade för några dagar sedan att brittiska trupper nu måste förberedas för strid mot Ryssland på europeisk mark.

Foto: Yvonne Åsell/SvD/TT

I dag är första gången sedan andra världskriget som svenskarna firar sin inofficiella nationaldag utan att kunna vara säkra på att friden och friheten kan tas för given. Vi har alltid vetat att vi måste vara beredda att slåss och dö för den där stunden då vi sätter oss i midsommargrönskan. Men för de flesta har det nog varit en sanning på ett mer teoretiskt plan.

”I dag är första gången sedan andra världskriget som svenskarna firar sin inofficiella nationaldag utan att kunna vara säkra på att friden och friheten kan tas för given.”

Det kan det inte vara längre. Sämre ekonomiska tider till trots måste svenskt försvar rustas upp, snabbt och rejält. Ett Nato-medlemskap trollar inte bort den nödvändigheten. Nästa regering oavsett färg måste vara beredd att företa hårdhänta omprövningar av sådant som ansetts som oberörbart i statsbudgeten, biståndsdelen inte minst. Ett samfällt partipolitiskt erkännande av detta under kommande valrörelse vore landet till godo.

Därutöver måste insikten spridas att det är precis som den ukrainska ledningen hela tiden hävdat, att de strider ytterst för hela det fria Europa. Deras sak är vår i en mycket påtaglig mening. Sverige bör skicka avancerade vapen inte bara till gagn för dem utan även för oss själva. Om Sverige verkligen bestämde sig för att leverera riktiga kvantiteter av sofistikerade vapen - vilket vi är bra på att producera - skulle det märkas. Schackrande om hur det ena och andra kan uppfattas av Ryssland är en förbisprungen punkt vid det här laget.

Midsommarfriden skall njutas fullt ut. Men när vi väl vaknat och allt är inburet och ihopstädat, då bör vi träda ut ur bubblan med full klarhet i att vi kan behöva försvara traditionen till nästa gång.

Fredrik HaageSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons