Miljöranking döljer politisk agenda
Det tillhör bilden av rankingen. Höghus med arbetsplats och butiker utanför dörren tycks vara det optimala. Upplysningsvis uppnår man inte ens det i landets största städer.
Barn behöver bli mätta för att klara skoldagen, och vegetarisk mat passar inte alla. I dag är målet satt till en dag, nästa blir väl då två. En del av den goda staden är att möjligheten till ett attraktivt boende, kanske i villa med odlingsmöjligheter. I dag motiveras de mindre tomtytorna med att avståndet till centrum inte ska vara för stort. Ett köpcentrum kan också underlätta en stressig vardag, där många inköp kan samordnas på kort tid. Men inte heller sådana etableringar ger poäng i rankingen, tvärtom.
Vägar in och ut ur eller runt en stad kan sägas missgynna miljön, men gynnar faktiskt välfärden. Den kommun som underlåter att underhålla sitt vägnät, inför låga hastigheter på långa sträckor och placerar ut väggupp eller andra hinder för biltrafiken genom att förbjuda genomfarter och underdimensionera parkeringsplatser agerar förmodligen grönt i Naturskyddsföreningens protokoll. Men är det verkligen vad invånarna efterfrågar? Utan en god infrastruktur blir tillväxten lidande, och människor tvingas tacka nej till jobb de annars skulle kunna ta. Företag undviker investeringar och etableringar. Logistiken tar mer av vår redan dyrbara tid.
Vad gäller utvecklingen inom fordonssektorn räcker det med att blicka några år tillbaka i tiden för att se hur nya bränslen kommer till och hur förbrukningen successivt minskar. Det är i dag i huvudsak fåtalet äldre bilar som står för merparten av de miljöfarliga utsläppen. Och inom den kommersiella fordonssektorn har nytillverkade lastbilar i dag extremt låga utsläpp i relation till lastens vikt.
Visst kan Växjö känna stolthet över arbetet med att minska utsläppen av koldioxid. Men sällan uppmärksammas de intressen som står i konflikt med långtgående miljökrav. Tomma lägenheter i passivhus blir lätt en omotiverat dyr miljöinvestering, för att ta ett exempel. Svenska Naturskyddsföreningen har en tydlig politisk agenda och den som navigerar efter deras frågeställningar blir således en del av densamma. Det förtar inte betydelsen av att jämföra och mäta sig mot andra kommuner. En rankinglista kan bli en väckarklocka för kommunpolitiker som fäster alltför lite vikt vid miljöfrågor. Ingen vill i vart fall vara sämst. Men i den hållbara staden bör människor också ges utrymme att förverkliga sina drömmar, i fråga om boende, jobb och fritid. Inför det bör politikerna vara mer lyhörda.