Missbruk i skuggan av folkhemmet
Det amerikanska nätmagasinet Palladium publicerade i juni (23/6) ett reportage om hur Kina i början av tjugohundratalet stod handlingsförlamad inför en drogepidemi och ett skenande gangstervälde. Utvecklingen till den punkten och återhämtandet därefter var långt ifrån självklar.
På nittiotalet och början av tjugohundratalet flödade drogen ketamin in från Hongkong och Indien. Samtidigt som man parallellt med en liknande utveckling i Ryssland fick en farlig mix av organiserad brottslighet och en offentlig sektor som genom korruption gjorde sig till villiga medhjälpare till den kriminalitet som infekterade staten, näringslivet och offentligheten från lägsta nivå och uppåt.
Kommunistpartiet hade under perioden ett mål och det var ekonomisk tillväxt. Att partiets inflytande i samhället dalade och sociala problem som missbruk hastigt växte nedprioriterades till fördel för en växande ekonomi och välståndet för den växande medelklassen i storstäderna. Kontrollfunktioner sattes ur spel och Kinas massiva läkemedelsindustri tog efter grannländerna och producerade narkotika i mängder.
Stora samhällsförändringar som ekonomisk utveckling och privatisering av offentlig verksamhet har en baksida. Under tiotalet har Kina lärt sig hantera den brottslighet som frodats i dess buk. Inte genom att, som i Ryssland, ge den absolut makt, utan genom att bekämpa den och strypa pengaflödet.
Landet är knappast en förebild i många avseenden. Sverige har dock själv sett hur stora institutioner och offentliga verksamheter blivit sårbara för kriminell verksamhet och extremister som vill utnyttja den svenska välviljan.
När folkrörelser går från att vara medlemsdrivna massorganisationer till att vara professionella och skattefinansierade blir de inte nödvändigtvis mer robusta. Snarare minskar det motståndskraften mot människor som vill utnyttja institutionerna och åderlåta statskassan. Folkbildningen inte minst har blivit en kassako för fuskare. Men också sådant som social service och byggbranschen är sårbar för den nya typen av kriminella.
Mellan 2016 och 2018 anordnades niotusen falska studiecirklar och kulturevenemang i Malmö. De pengar som Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet betalade ut för detta skall ha används till bland annat droger. Liknande upplägg har också skett i Järvaområdet i Stockholm där bidragsfusk i föreningslivet på senare år har uppdagats.
Rörelserna är en blek och utmärglad skugga av vad som en gång i tiden gjorde dem stora. Politiska intressen håller dem vid liv. Men tiden för att hålla dessa kolosser under politikens armar börjar närma sitt slut. Även om uppmärksamheten ibland fångas av större hot behöver granskningarna av de miljoner i skattepengar som rullar runt i olika halvoffentliga system intensifieras.
Sveriges problem är i hög grad beroende av utvecklingen i omvärlden. Men de problem som uppstår när samhället förändras och gamla system blir hotade är vårt eget ansvar att hantera.
