Missunnsamhet är inte godhet
På flera vänsterhåll i landet ropas det ständigt efter mer beskattning. Man använder dessutom en populistisk retorik där man skall raljera mot vissa grupper och beskriva dessa på ett högst osmickrande och onyanserat sätt. Men detta handlar inte om godhet, utan missunnsamhet.
Vänsterpartiets Ulla Andersson stoltserade i fjol med att hennes partis budget skulle leda till ”färre porschar, lyxyachter och mindre städhjälp”. Vänsterpartiet menade också att skattesänkningar för ”de rikaste” bara skulle gå till motorbåtar och lyxlägenheter.
Men all denna retorik handlar inte om godhet. Det handlar om en politik och ideologi vars främsta kärna är avundsjuka. Där drivet inte handlar om att höja standarden för alla, utan om att kräva likformighet.
Om det hade handlat om godhet hade man snarare prioriterat åtgärder som stimulerar den ekonomiska tillväxten och sett till att varenda skattekrona spenderas rätt. Man hade sett svart på vitt hur dessa åtgärder hjälper fler ur fattigdom och skapar nya sätt för människor att förverkliga sina drömmar och skapa innovationer som för oss alla framåt. Man ser hur den ekonomiska tillväxten är viktig för att säkra och stärka den offentliga välfärden.
Det existerar en attityd bland dessa där de känner att de har en gudagiven rätt till andras skattepengar. Vänsterpartisterna Nooshi Dadgostar och Ulla Andersson krävde nyligen att varenda skattesänkning skulle motsvaras av en lika hög skattehöjning. På totalen verkar det som de inte vill att skattetrycket skall gå ned alls. Men det finns faktiskt inget egenvärde i hög skatt bara för sakens skull.
”Sådana fasoner syns rätt tydligt bland dessa krafter i svensk vänster”
Det är dessutom något snudd på obehagligt med makthavare som skall moralisera så starkt kring vad enskilda tjänar eller köper. Så länge alla medborgare lever med en god standard och välfärden fungerar, undrar man varför det sticker så mycket i ögonen att någon köper en viss sorts bil, båt eller egendom eller tjänar en viss mängd. Det är också en väldigt svartvit bild de har av människor som exempelvis är höginkomsttagare. De verkar tro alla dessa sitter och badar i pengar likt Joakim Anka och girigt roffar åt sig. Det är en falsk bild. Dessa människor bidrar med väldigt många skattekronor. Dessutom rapporterade Dagens Nyheter (15/8 2021) att filantropin och de privata donationerna ökar allt mer.
Doktorn i sociologi Rainer Zitelmann lyfte i en intervju med Svenska Dagbladet (3/8 2021) att tidigare forskning visat att den som är nöjd med livet är mindre benägen att göra förmögna till syndabockar och försöka externalisera skulden för sina egna tillkortakommanden på andra. Sådana fasoner syns rätt tydligt bland dessa krafter i svensk vänster.
Så nej. Att girigt vilja roffa åt sig ännu av andras skattepengar och morra åt ”de rika” är inte per automatik något utslag på att man är en god människa. Det är heller ingenting som magiskt stärker välfärden. Snarare skvallrar det ofta om ett tankesätt som hämtar bränsle ur avundsjuka och missunnsamhet.
EVIN BADRNIYA
