Moderaterna brottas med frågan om marknadsskolor
Fler röster inom moderaterna höjs för en förändring i synen på marknadsskolor. Matilda Ekeblad, ordförande för Moderata Ungdomsförbundet (Muf), förklarar i en intervju i DN att kritiken mest kommer från den yngre generationen. De har växt upp i ett skolsystem som inte fungerat och sett konsekvenserna av politiken som förts.
Moderata Ungdomsförbundet har lagt fram några förslag för att komma åt problemen med marknadsskolan utan att införa ett förbud, som vänsterblocket föreslår. Förslagen går istället ut på att göra skolpengen resultatbaserad samtidigt som prov rättas externt för att motverka betygsinflation och glädjebetyg.
Andra sidan av debatten förs av en moderat generation med ett annat arv i bakhuvudet. Det är en generation som minns löntagarfonderna och de stora striderna på 70-80 talet. De betonar istället hur viktigt det är med elevers och föräldrars valfrihet. Tanken är också att en friare marknad med konkurrens ger incitament till att bygga bättre verksamheter. I en intervju i DN säger Ulla Hamilton, tidigare moderat politiker och vd för branschorganisationen Friskolornas riksförbund, att: “Företag är ju bättre på att utveckla och stimulera verksamheter än vad offentlig verksamhet är”. Kommunala skolor har stora problem och moderaterna har sett marknadsskolan som ett mindre dåligt alternativ till dem.
Det ideologiska arvet moderaterna försöker förvalta är främst personers frihet. Man är ovan att identifiera sig med statsmakten. Traditionellt har man tänkt att marknaden kan erbjuda lösningar på skolans problem, delvis för att man tänker att staten inte gör ett tillräckligt bra jobb. Det finns en principfasthet i detta, och den står i kontrast till socialdemokraternas oförmåga att hålla sig till sin egen ideologi. Socialdemokraterna brukar istället göra det som är mest pragmatiskt, i enlighet med vad väljarna vill.
När det gäller marknadsskolan är det inget tvivel om vad väljarna vill. Men att bara göra vad väljarna vill, utan att ha en värderingsdiskussion om det, är populism. Moderaterna kan bättre än så. Det är positivt att moderaterna är ett idéparti, men då är det också viktigt att man påminns om varför idéerna finns där. Friheten att välja och friheten att driva verksamhet behöver stå tillsammans med fler värderingar. En av dem är tanken om förvaltarskap.
Därför är det välkommet att en yngre generation startar en ny värderingsdiskussion om vad dessa principer egentligen betyder. Blir skolan bättre av den fria marknaden? Och om inte – varför? Risken är att väljarna tror att moderaternas ställer aktiebolagens intressen framför barns rätt till en bra skolgång. Om det handlar om valfrihet, bör valfriheten inkludera att valen som finns är bra? Både de kommunala och de privata.
