MP-skott mot jägarna

Ledare Artikeln publicerades
Foto:JESSICA GOW / TT

Att Miljöpartiets intåg i Rosenbad skulle komma att drabba glesbygden var väntat. Skadliga skatter och skruvade regleringar. Men att svensk viltvård skulle utsättas för regelrätta angrepp var inte lika påräknat.

Miljöministern Miljöpartiets Karolina Skog har nu lyckats (man får hoppas att hon åtminstone fick anstränga sig) få till stånd en förändring i principerna för hur viltvårdsdelegationerna skall vara sammansatta.

Viltvårdsdelegationerna är ett slags nämnder som finns på varje länsstyrelse. I dem ingår företrädare för de grupper som antas ha intresse för och kunskap om viltvård. Det är – förstås – jägare, men också politiker, polis, naturvårdsrepresentanter, skogsägare, turistföreträdare och markägare. Man bereder och fattar beslut och utreder frågor om viltvård.

Miljöministern gillar inte sakernas tillstånd och har därför arrangerat att representationerna för miljö- och turism skall stärkas viltvårdsdelegationerna. Dessa intressen får alltså mer att säga till om i jaktfrågor och jägare själva per definition mindre. Att det skulle finnas en politisk eller folklig opinion som saknat ett utökat inflytande för de organisationer som nu skall premieras är förstås nonsens. Det är en aktivistisk minoritet som här drar nytta av ett parlamentariskt utpressningsläge.

Samtidigt slår nu den moderate EU-parlamentarikern Christofer Fjellner larm om en annan attack på jägarsamfundet – som företas bakvägen.

Jägareförbundet har sedan länge det allmänna uppdraget att ombesörja en stor del av svensk viltvård, alltså sådant som övervakning, information, förvaltning och utbildning. Man mottar femtio miljoner kronor i bidrag för detta. Eller rättare sagt, man mottar medel ur viltvårdsfonden som finansieras av jaktkortsavgifter, alltså av just jägarna.

Fjellner hissar nu varningsflagg för det ärende där ett besvär har lämnats in mot denna ordning. EU-kommissionen har fått höra att den skulle strida mot EU:s bestämmelser för offentlig upphandling. Resonemanget bygger på att viltvården egentligen bör betraktas som en tjänst som staten köper av Jägareförbundet.

Regeringen har avstått från det självklara påpekandet att det inte handlar om skattemedel och därför är trams. Istället har man valt att dra ut på en ”översyn” av systemet. Detta naturligtvis medelst Miljöpartiets försorg. Miljöpartiet vill förstås tvinga fram slutsatsen att det nog är en upphandling i alla fall, vilket skulle rasera hela den svenska modellen för viltvård. Miljöpartiet har inget emot EU när det kan nyttjas för att runda riksdagen.

När det kommer till kritan, alltså så här långt in i mandatperioden, är det uppenbart att Miljöpartiet inte är intresserat av seriös viltvård.

Det förtjänar för övrigt att nämnas att även Naturvårdsverket och Naturskyddsföreningen tilldelas medel ur viltvårdsfonden, alltså i princip ur jägarnas fickor.

Valet 2018 börjar arta sig till ett befrielseval för Sveriges jägares del. Att Miljöpartiet trillar ur riksdagen ter sig som en bra början, och sett till opinionsmätningarna är det långt ifrån otroligt. Att se närmare på agendan hos de partiet närstående organisationerna och deras inflytande vore därefter en rimlig uppgift för en borgerlig regering.