Annons

Nåd också i Arvika

Även kommuner bör kunna betala ut ersättningar av nåd när civila rättigheter åsidosatts.
Ledare • Publicerad 17 februari 2022
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

Arvika kommuns beslut att formulera en ursäkt men att inte bevilja något skadestånd till de bröder som betraktades som skyldiga till barnet Kevins död i staden 1998 har väckt mycket starka känslor, hot och hat, och lett till en nationell debatt om det offentligas ansvar.

Att Justitiekanslern (JK) tidigare avslagit en begäran om skadestånd kom inte som någon överraskning. Juridiskt är saken preskriberad och frågan lämnas över till regeringen som lär fatta ett beslut om ersättning - ex gratia - av nåd till bröderna före sommaren.

Vid Kyrkviken i Arvika hittades barnet Kevin avlidit och två bröder anklagades för hans död.
Vid Kyrkviken i Arvika hittades barnet Kevin avlidit och två bröder anklagades för hans död.Foto: Adam Ihse/TT
Annons

Kommunens nej till till ersättning - av nåd - motiverades emellertid med att en ersättning skulle kunna strida mot likställighetsprincipen - det vill säga att en enskild gynnas och att beslutet kan överklagas och eventuellt upphävas av förvaltningsdomstol. Vidare refererade kommunen till att en utbetalning av pengar utan tydligt lagstöd skulle stå i strid med lagens krav på ”god ekonomisk hushållning”. Med tanke på detta falls helt unika karaktär framstår de invändningarna som svaga. Ett motsvarande fall där någon vill utkräva skadestånd från kommunen är otänkbart och Arvikas ekonomi står naturligtvis inte och faller med en utbetalning till bröderna.

Att det saknas praxis gällande ”ex-gratia” utbetalningar från kommuner vittnar om att frågan vanligen förknippas med statens ansvar. I den juridiska litteraturen finns det också exempel på när staten tagit över kommunernas ansvar och betalat ut nådeersättning.

Men det vittnar kanske också om det historiskt svåra att få rätt mot just staten eller det offentliga för den enskildes medborgaren som fått sina rättigheter kränkta. I svensk tradition har processer mot staten eller det offentliga setts som mindre naturliga. Den offentliga makten är om inte närmast ofelbar så i varje fall god.

”Där kan i dag en förändringsprocess noteras. Att Arvikafallet engagerar inte bara en moderat lokal opposition, utan också riksmediers ledarsidor och nationellt verksamma jurister är ett tecken på denna vår tids rättighetsförstärkning.”

Där kan i dag en förändringsprocess noteras. Att Arvikafallet engagerar inte bara en moderat lokal opposition, utan också riksmediers ledarsidor och nationellt verksamma jurister är ett tecken på denna vår tids rättighetsförstärkning.

Kevinfallet påminner oss också om hur barnperspektivet förändrats sedan dödsfallet vid Kyrkviken augustidagen 1998. I dag är det otänkbart att en polis leder en förundersökning som berör ett under oklara omständigheter avlidit barn och misstänkta gärningsmän som är under 15 år. Den ska vara åklagarledd.

Och de misstänkta barnen hade idag tilldelats ett rättsligt biträde och med all sannolikhet hade idag en bevistalan skett för att ta ställning till åklagarens framställning.

Maktkoncentrationen och det bristande skyddet för barnen gav upphov till grupptänkande och ledde utredningen åt ett förutbestämt håll. Det saknades motröster och försvarare. Påtryckningar från regeringen som åter har uppmärksammats om att undvika ett ”invandrarspår” ett valår kan i detta fall också ha spelat in.

Den politiska dimensionen fanns då och finns nu.

Det är givetvis inte bara moraliskt utan också politiskt omöjligt för regeringen att inte bevilja bröderna ersättning ex gratia valåret 2022.

Martin TunströmSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons