Nämndemännen tål att prövas

Det gäller hur polisens granskas eller hur den allra mest hemliga signalspaningen hanteras.

Frågan om hur den dömande makten bör organiseras är emellertid i debatten något av en motsats. När diktaturer har demokratiserats har vanligen medborgarna flyttat in i domstolarna. Ett oberoende medborgarinslag utan bidning och anställning i myndigheter är därför ingen specifik svensk företeelse, även om lekmannainflytande ser olika ut i olika länder är uppfattningen att medborgarna ska dömas också av dess likar utbredd.

Ändå har Sverigedemokraternas framgångar lett till förnyade krav på att "hobbydomarna" måste bort från tings- och hovrätter. Flera fall har uppmärksammats i media där SD-politiker som också har uppdrag som lekmannadomare i domstolar på nätet skrivit kommentarer som står i strid med den för en rättstat grundläggande uppfattningen om människors lika värde.

Frågan är långtifrån oproblematisk. I fallet SD har det visat sig att partiet inte förmått filtrera bort tokstollarna och rasisterna från den dömande samhällsfunktionen. Vad tänker en åtalad man med utländsk bakgrund om begreppet rättvis rättegång? Även Feministiskt Initiativ lär få domstolsrepresentation. Kommer en FI-domare döma efter könsmaktsordningen eller lagen i en vårdnadstvist?

Främst jurister själva talar om nämndemannafria domstolar. Det finns på det hela taget en bred uppslutning från Socialdemokrater till Moderater bakom lekmannainflytande i tingsrätter. Och då är det svårt att se något alternativ till dagens system där fullmäktige utser nämndemännen. Att ge domstolarna skarpare verktyg att sparka nämndemän som förbrukar sitt förtroende är en möjlighet som måste övervägas.

Den kommande striden handlar således - trots debatten - inte om lekmännens existens utan om hur systemet ska reformeras. Här finns det nya konfliktlinjer. Statskontoret utreder just nu möjligheten att införa en fri kvot för allmänheten till domstolarna. Den är som klippt och skuren för den som tror att kön, genus och ålder spelar roll för dömandet och dessutom bortser från att en invandrarfientlig representation skulle kunna öka. Rasism finns upplysningsvis också i allmänheten och partiernas sorteringsfunktion försvinner med det förslaget.

Nämndemannautredningen (SOU 2013:49) diskuterade även nomineringsrätt för "icke politiska-föreningar", vilket inte skulle leda till någon avpolitisering utan ge Fältbiologerna, Naturskyddsföreningen eller LO-förbunden reell makt över domstolarna. På listan över förslag som skulle sänka domstolarnas legitimitet finns också Miljöpartiet om att medborgarskap inte ska vara något villkor för uppdraget. De tål till skillnad från nämndemannainstitutet som sådant ingen prövning.

Martin Tunström