GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

När är ett jobb värdigt?

Det är lite kul att se nya politiska begrepp trilla ned, som nu senast ”Foodora-liberalismen”, anmäld av statsvetaren Johan Wennström i Svenska Dagbladet. Wennström har läst filosofen Michael J Sandel och funnit valfrändskap då denne i sin bok ”The tyranny of merit” kritiserar det moderna samhällets värderingsfria syn på arbete och vidhängande förlust av det gemensamma goda.
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

Wennström menar att de myriader av små springsjasjobb, gig-jobb, vi har fått är ”djupt ovärdiga” och efterlyser ett slags högerns omtag i synen på arbete, och ”…av hela den ”appifierade” tillvaro i vilken den digitala kapitalismen har försatt oss.”

Tänkvärt. Människan är ingen robot. Och förvisso måste det till en glansigt renlärig marknadsliberal för att strunta i den värld av potentiell förnedring och känslomässig olust som i hög eller låg grad är ohjälpligt förknippad med vissa sorters jobb.

Symptomatiskt har det liberala intresset för att ta upp Wennströms kastade handske i princip varit noll. Dock med det glädjande undantaget av kollegan Adam Cwejman på Göteborgs-Posten som medger att det är värt att reflektera över transaktioner i moraliska termer. Dock påpekar han kritiskt och riktigt att det inom ramen för de förment ovärdiga gig-jobben såsom Uber-chaufförer och liknande ändå har öppnat sig möjligheter för människor vars tillvaro annars hade varit värre, men i andra avseenden. Han konstaterar att ekonomisk ojämlikhet snarast finns mellan och inte inom länder. Polacken är i Sverige för gig-jobben och ukrainaren i Polen och så vidare.

Man kan tillägga att för svensk del är sådana jobb helt avgörande för att alla nyanlända skall ha en chans att integreras. Alternativet är ett bra mycket mindre värdigt bidragsberoende. Sedan är det faktiskt också så att ”högern” visst har lyft fram arbetets sociala dimension och inte bara dess nytta, även långt fram i modern tid.

Foto: Johan Nilsson/TT

Men Cwejman ställer också mycket på sin spets när han klipper av tråden från Wennström och Sandel till något meningsfullt genom att placera deras åsikter i isolerade individualistiska fack. Han förklarar att de två förstås har rätt till sin moral, men andra behöver inte ha den utan kan ju ha en helt annan syn på arbete. Efter en sådan operation blir det förstås omöjligt att tala om det gemensamma goda i några som helst andra termer än vad som beslutats politiskt och knappt ens då. Inga moraliska resonemang är ju fullt giltiga om allt ”bara” är subjektivt.

"Man bör åtminstone kunna tänka tanken på en moraliskt förankrad formel för att skilja på arbete och arbete"

Det är ingen bra plats och man bör försöka ta sig därifrån. Man bör åtminstone kunna tänka tanken på en moraliskt förankrad formel för att skilja på arbete och arbete. För att kunna förvisa genuint ovärdiga jobb oaktat om dessa i tionde led bidrar med sina kronor till vård och omsorg

Det finns miljoner situationer där enkelt skitgöra behöver göras och där enkelheten inte är att skämmas för. Ofta förhållandet i mindre utvecklade ekonomier. Men säg också att det är möjligt att det faktiskt finns en överflödsversion där sådant som värdighet kommit att skrubbas bort på vägen och människan kommit att få status just av robot.

Vänstern föddes en gång ur den här insikten men det var länge sedan.

Läs mer