GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

När Delmi mötte fri press

Var försiktiga när ni läser Smålandspostens ledare. Framför allt om det handlar om någonting i frågekomplexet migration och brottslighet. Eller så är det kanske vi här på ledarredaktionen som skall vara försiktiga. För numera kollas borgerliga ledarsidor upp av staten medelst ”forskare” som kontrollerar om uppfattningarna är okej eller om de är samhällsfarliga.
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

Eller nej, det behöver inte ens vara uppfattningarna. Det räcker med att det är ”subtila och implicita yttranden och tankefigurer” som torgförs i löpande text. Tur då att det finns vetenskapsmän som docent Mattias Ekman som har ett öga för giftiga och försåtliga uttryck.

Ekman är huvudaktör i en rapport signerad Delmi, Delegationen för migrationsstudier, som är en statlig expertkommitté underställd justitiedepartementet och med finansiering från Vetenskapsrådet. I rapporten pekas bland annat två ledarskribenter ut som sägs ha normaliserat rasism i debatten. Dessa, Per Gudmundson och Ivar Arpi, nämns vid namn och är tidigare kollegor på Svenska Dagbladets ledarsida. Man riktar också anklagelsefingret mot Göteborgs-Posten efter att dess ledarredaktion togs över av Alice Teodorescu Måwe.

Foto: Martina Holmberg/TT

”Forskarna” ifråga har helt enkelt bläddrat igenom tidningarna och tyckt sig se ”subtiliteter” och ”implicita yttranden” som röjt vägen för rasismens legitimering i Sverige.

Det är således fråga om rent politiskt godtycke i bedömningen. Bara begreppet ”systemkollaps” räcker för att ett resonemang skall brunmärkas. I bästa fall är det usel forskning. Men det rättvisa är att kalla det för vad det är - opinionsbildning.

"Det handlar alltså om två borgerliga ledarredaktioner som befunnit sig i opposition mot den sittande regeringen och dess politik."

Men det är det sista problemet. Att det finns aktivister förklädda till forskare i Sverige vet vi. Men när aktivismen frodas och legitimeras i den politiska maktens korridorer är vi på en annan nivå. Det handlar alltså om två borgerliga ledarredaktioner som befunnit sig i opposition mot den sittande regeringen och dess politik. Som Arpi själv påpekar är det först i Delmis policy brief, slutsammanställningen, som han själv och Gudmundson namnges (även den moderate riksdagsledamoten Hanif Bali stämplas på samma sätt). Det ger smutskastningen en särskild auktorisation som Delmi inte kan fly ansvar för.

Tacknämligt nog har Tidningsutgivarna, TU, reagerat (var är andra institutioner?). I ett pressmeddelande summerar tf VD Thomas Mattson: ”Häpnadsväckande och oroväckande”. Man erinrar också om hur man - liksom alla tillfrågade publicistiska instanser - tidigare varnat för beslutet att låta Myndigheten för press, radio och tv (MPRT), kvalitetspröva fri journalistik inför beslut om mediestöd. Satt i det perspektivet blir den här historien än mer oroväckande.

Det finns således många obehagliga dimensioner i detta. Men inte minst också det faktum att producenterna av Delmis skandalsoppa uppenbarligen opererar i en miljö - som sträcker sig från akademi till myndighet - där man tar för givet att det inte är några problem med det här. De har ju rimligtvis inte räknat in de reaktioner som kommit, inte minst från Tidningsutgivarna. För de inblandade tjänstemännen och ”forskarna” har hela processen uppenbarligen varit normal och odramatisk.

Låt oss kalla det här en principernas systemkollaps och se vad som händer.

Läs mer