När ett mäktigare Skatteverk behövs

Det hör till de förlåtande mänskliga instinkterna att öronen dras åt när Skatteverket vill ha mer resurser att kunna kontrollera menigheten. Även om man inte skattefuskar vill man inte alltid bli kontrollerad och speciellt inte av en sådan statlig jätteorganisation som Skatteverket. Likväl kan det finnas anledning att ta verket på allvar när det slår larm.
Ledare • Publicerad 4 februari 2021
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

Vilket det gjorde i går på DN Debatt när dess generaldirektör och dess chef för folkbokföringsavdelningen tog till orda. ”Det råder en kapplöpning mellan oss och den organiserade brottsligheten” är en central mening. Liksom budskapet att man kommer att förlora den kapplöpningen om inte verkets möjligheter utökas.

Välfärdsbedrägerierna är av ett sådant organiserat och hänsynslöst slag att den tillitsmodell som det svenska systemet (faktiskt) bygger på måste göras om, menar författarna. Frågan om folkbokföring är central i detta. Andra samhällsaktörer, såsom banker och försäkringsbolag utgår från uppgifterna. Man föreslår därför ett antal förändringar i lagstiftningen.

Foto: Janerik Henriksson/TT

I dag har man till exempel inte tillgång till Migrationsverkets uppgifter utan måste göra tidsödande efterkontroller. Inte heller Lantmäteriets data får man se på hur som helst och där skulle man bli mycket effektivare om man till exempel ser ovanligt många folkbokförda på samma adress och kan samköra data.

Idag gör Skatteverkets personal kontrollbesök i hemmet vid misstänkt folkbokföringsfusk men utan att man faktiskt får gå in i bostaden. Men fick man göra det och dessutom kräva legitimation av vederbörande blir förstås åtgärden mindre tandlös.

Det kanske mest intressanta förslaget är kravet på att den som flyttar till Sverige skall lämna så kallad biometrisk markör. Det är alltså ett fysiskt avtryck, främst fingeravtryck. Kombineras en sådan ordning med lämplig teknik öppnar sig helt andra möjligheter för att göra säkra identifieringar av vilka som faktiskt är i Sverige.

”Det kanske mest intressanta förslaget är kravet på att den som flyttar till Sverige skall lämna så kallad biometrisk markör.”

Förslaget låter kallt och krasst. Men svensk verklighet är vad den är. Det är nu så många med utländsk härkomst i Sverige som lever i ett skuggsamhälle att statsmakten måste tillgripa sådana metoder.

Med Skatteverkets larm som fond kan man påminna om förslaget som tidigare förfäktats bland annat på den här sidan, att vidta en folk- och bostadsräkning. I takt med att allt fler rapporter duggar från olika myndigheter med samma vittnesbörd om oöverskådlighet och bristande möjligheter ter sig en sådan allt mer angelägen.

Inte minst understryks poängen att denna folkräkning bör vidtas med biometrik som metod. Det vore en resursslukande operation, javisst. Men att inte företa den vore sannolikt ännu kostsammare på sikt med tanke på hur utvecklingen nu ser ut.

Fredrik HaageSkicka e-post