GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

När EU hotar yttrandefriheten

EU-kommissionen har alltså tagit Sverige i örat för att man inte har kriminaliserat förnekelse av Förintelsen. Gör man inte det i enlighet med ett rambeslut från 2008 vars innebörd ingen har ägnat en tanke förrän nu kommer kommissionen dra Sverige – och alla andra länder som brister i följsamhet i detta – inför EU-domstolen. Justitieminister Morgan Johansson bockar och skrapar med foten och säger att det där skall nog lösas.
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

Bakgrunden är att kommissionen vill vara i takt med den allmänna politiska tidsanda där stötande åsikter skall förbjudas. I detta vill man använda det rambeslut vars hatbrottsparagrafer om de faktiskt töjdes ut till sin spets skulle få enorma konsekvenser för yttrandefriheten.

Olycksbådande är också att det i EU:s ögon endast finns ett enda begrepp om ”Sverige” i detta. Det begreppet innefattar uppenbarligen inte det nationalstatsfundament som är ett suveränt parlament. Unionens ”Sverige” avser Sveriges regering. Riksdagens majoritet vill nu inte kriminalisera förintelseförnekelse. Men Sveriges regering får veta att den har att implementera unionens lagar oavsett, som om riksdagen inte existerade. Det är en något besynnerlig inställning från den kommission som annars bekymrar sig för brist på maktdelning hos enskilda medlemsstater om den tycker sig vädra något sådant. Uppenbarligen utgör sådana aspekter inga problem när det är egna favoritärenden det är frågan om.

Foto: Nora Lorek/TT

Vad för slags straff det skall vara fråga om för att tillgodose EU-domstolen framgår inte, om det skall vara böter på en krona eller tjugo års fängelse eller någonstans däremellan. Det är trots allt inte heller en ointressant fråga. Hur som helst är det just ett rambeslut kommissionen lutar sig mot, vars verkanskraft mot medlemsstaterna är svag eftersom ett land ges rätt att hänvisa till ett eget slutgiltigt domslut. Sverige och andra berörda länder bör strunta i kommissionens hot.

"Sverige och andra berörda länder bör strunta i kommissionens hot."

Och detta landar i svensk offentlighet dagar efter att utrikesminister Ann Linde vägrat tala klarspråk om ett annat folkmord, nämligen det Turkiet begick mot främst armenier 1915.

Återigen Sveriges riksdag. Som erkände detta folkmord 2010. Det har dock varje regering sedan dess struntat i. Den dåvarande moderatledda regeringen beklagade beslutet och det kunde man göra för att man hade grundlagsbefogenhet att göra det. Men Socialdemokraterna beslöt på sin kongress att folkmordet skulle erkännas och Stefan Löfven lovade under valrörelsen 2014 att erkänna det. Nu är han statsminister och vägrar.

Sveriges regering har inga problem att visa musklerna mot det egna parlamentet i sådana här frågor men mot EU är det annorlunda.

Sveriges regering vill alltså kriminalisera förnekelse av Förintelsen och gå EU-kommissionen till mötes apropå rambeslutet. Men i rambeslutet understryks folkmord i pluralis. Folkmordet på armenier ligger därför förstås nära till hands. Det är inte en alltför utdragen linje att påstå att man således agerar för att den egna utrikesministerns uttalande skall bli straffbart.

Vilket det förstås inte bör vara. Oanständigt men inte straffbart.

På varje politisk nivå, från svensk partipolitik till EU-kommission, lyckas de här alldeles för känsliga sakerna landa fel.

Läs mer