Annons

När lotten avgör i riksdagen

I de politiska historieböckerna går perioden mellan 1973 och 1976 under namnet lotteririksdagen. Efter de då tre borgerliga partierna hade lika många mandat som socialdemokraterna och vänsterpartiet kommunisterna tillsammans (175-175) fick lotten vid över 150 gånger avgöra omröstningen.
Ledare • Publicerad 12 mars 2011

Efter 1976 minskades riksdagen med en ledamot trots socialdemokratiska protester för att undvika att kronan eller klaven avgjorde stora frågor. Det kan tyckas märkligt att ingen förutsåg dödlägesproblematiken med ett jämnt antal ledamöter i en beslutande församling, men Socialdemokratins styrka hade varit så stark under hela efterkrigstiden att fler än medlemmarna i partiets innersta krets trodde på evig röd regeringsmakt.

I dag är lotteririksdagen tillbaka. Vid tre tillfällen under en månad har regeringspartierna vunnit omröstningar där de rödgröna och Sverigedemokraterna som ju tillsammans har en liten majoritet i riksdagen röstat emot. En omröstning om dieseldrivmedel i onsdags vanns av allianspartierna eftersom två socialdemokrater glömde att anmäla sin frånvaro på grund av sjukdom och föräldraledighet till kvittningsmannen. När beslut om småviltjakten i fjällvärlden fungerade heller inte kvittningen och en vänsterpartist hann heller inte till omröstningen.

Annons

Att regeringen saknar egen majoritet i riksdagen har förändrat de politiska spelreglerna och i viss mån flyttat makt över strömmen från Rosenbad till Helgeandsholmen. Det påverkar såväl moderater som socialdemokrater. Men möjligheten att vinna över regeringspartierna i riksdagen har också fått oppositionspartier att något i strid med riksdagens tradition ägna sig åt ett ovanligt parlamentariskt maktspel.

Frågan om de mindre tingsrätternas framtid är en sådan. Domstolsverket har föreslagit att ett antal mindre tingsrätter, bland annat den i Eksjö, ska läggas ned. Beredningen av ärendet är dock inte klar, verkets rapport har gått på remiss och något förslag från regeringen finns alltså inte att ta ställning till. Ingen vet alltså om någon ny domstolsdöd väntar, eller inte. En politisk kovändning om domstolarna är visserligen att välkomna. Den tidigare S-regeringen la ju ner en rad tingsrätter - bland annat de i Ljungby, Värnamo och Oskarshamn - med hänvisning till stordriftsfördelar och specialisering. Ett av Beatrice Asks första insatser som justitieminister var för övrigt att rädda tingsrätten i Haparanda som företrädaren Thomas Bodström ville lägga ner.

Det klingar därför falskt när oppositionspartierna nu vill framstå som de mindre domstolarnas bäste vän genom att via ett utskottsinitiativ tvinga riksdagen att ta ställning i frågan. Om regeringen hade ingripit i Domstolsverkets inre arbete hade den sannolikt anklagats för ministerstyre och hamnat i konstitutionsutskottet. Det är vidare konstitutionellt tveksamt att riksdagen styr en myndighets arbete - i Sverige är det veterligen så att riksdagen stiftar lag och regeringen styr landet.

Omröstningar om utskottsinitiativ må inte skapa någon större debatt. Helhetsbilden av riksdagen som lagstiftande församling solkas dock ner om det kvittar vem som har majoritet och om oppositionens lystnad över att vinna omröstningar används till att rösta om frågor som ännu inte ens är ställda.

Martin Tunström
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons