Ny smekmånad för Annie Lööf?
Är det verkligen professionellt fokus? I Agenda fick Lööf inte en enda fråga om vare sig upplopp i Malmö eller kriminellas vägspärrar i Göteborg eller tortyrrån i Stockholm. Eller den skjutna tolvåriga flickan och så vidare.
Nej, enskilda händelser, hur skakande de än må vara, behöver inte nödvändigtvis läggas i en partiledares knä så fort de uppstår. Men om de med fog kan sägas ingå i samma problemkomplex är det en annan sak. Särskilt om komplexet i fråga skakar samhället i märgen.
Vad vi talar om är partiet som har varit den kanske fränaste förespråkaren för liberal invandringspolitik och dessutom det som mest effektivt kunnat använda sin parlamentariska position för att driva sin vilja igenom. I få eller flera led är den senaste tidens dramatiska våldshändelser behäftade med konsekvenserna av en sådan politisk inriktning. Det är inte orimligt att partiledaren konfronteras med en verklighet som kommit att resa sig i allt mörkare och allt annat överskuggande form under hennes frånvaro.
Eller så kan man säga att det är orimligt att hon inte skall behöva kännas vid den när hon står inför en journalist för första gången på månader. Varför, kan man undra. I det fall det tänks vara underförstått att det har att göra med hennes graviditetskomplikation, är hon inte tillbaka för tidigt i så fall?
Ja, det kan låta hårt men det är faktiskt en partiledare vi talar om. En vars överväganden har stor betydelse för andra människors väl och ve. Antingen verkar en sådan person i sin roll till hundra procent eller också inte.
Hur många andra partiledare hade blivit välkomnade i offentligheten på ett så medialt ömsint sätt?
Mediernas behandling av partiledaren har varit rena önskedrömmen. Partiets press- och kommunikationsavdelningar är bara att gratulera. De har också varit förutseende nog att ackompanjera Lööfs återkomst med en bred annonskampanj med fokus på hennes person och låta hennes Youtube-kanal ha premiär. Det är uppenbart att man låter partiets varumärke vara nästintill lika med Annie Lööf. Nästan som om man anade att hon inte skulle komma att utsättas för något som helst egentligt nagelfarande från tredje statsmaktens sida.
Nytillträdda partiledare brukar få en så kallad smekmånad i offentligheten. Gäller det också Annie Lööf när hon återkommer efter föräldraledighet? Det är en ny och ganska udda praxis som sätts i så fall.
