Annons

Ny tid för Svenska kyrkan

Ledare • Publicerad 31 mars 2006
Brett stöd. Växjöbiskopen Anders Weyryd fick överlägset flest röster. Foto: LARS-GÖRAN RYDQVIST
Brett stöd. Växjöbiskopen Anders Weyryd fick överlägset flest röster. Foto: LARS-GÖRAN RYDQVISTFoto: 

UPPSALA ÄR STADEN som både symboliserar den svenska kyrkan och den svenska sekulariseringen. I Gamla Uppsala låg enligt traditionen en offerplats från asatiden, ett slags hedniskt tempel och Uppsala blev sedermera ärkebiskopens naturliga plats när gamla kultplatser övertogs av kyrkan. Men Uppsala kom också genom professor Ingemar Hedenius religionskritik bli symbolen för det moderna Sveriges avståndstagande från religion. Det var som om det gamla motståndet mot kristnandet av landet fanns kvar i trakten.

Till detta Uppsala kommer Anders Wejryd med ett mycket starkt mandat i ryggen. Trots att Wejryd som biskop, man och etablerad i mittfåran i Svenska kyrkan betraktades som ointressant av journalister som sökte konflikter och extremer från den kyrkliga periferin blev han den tydlige vinnaren.

Annons

Prästerna som vanligen har ett ord med i laget i biskopsval representerades denna gång av en liten minoritet i en valprocedur som var präglad av politikerarvet. Men även utan center- och socialdemokratiska röster hade Wejryd med all säkerhet stått som slutgiltig segrare. En vinnare som Wejryd får stöd från olika håll; från "konservativa Växjö stift", från lekmän och från med den interna terminologin så kallade folkkyrkliga stift. Den vanliga bilden av kyrklig splittring verifierades således inte. Ytterkandidaterna må vara starka inom minoritetsgrupperna, men i finalen återstod två personer från den vanligen i media och även internt så marginaliserade mittfåran. Hammarepoken har präglat ledningen av Svenska kyrkan i form av tillsättningar och interna maktgrupper där den tysta stora majoriteten haft svårt att komma in.

SPRICKAN I SVENSKA KYRKAN handlar mer om avstånd mellan likriktade tänkare inom centralorganisation och det verkliga kyrkolivet än mellan olika uppmärksammade fraktioner. Historiskt har emellertid kyrkan alltid varit både bred och hög. Hammarteologer har sin plats, gammalkyrkliga sin, liksom sökaren sin plats i bänken. Men i ledningen måste personer som kan åtnjuta bred respekt från olika kyrkliga traditioner, minoriteter och stift sitta. Då kan "splittring" bli till mångfald. Misstro till respekt. Utträden till kyrkobesök.

Att rapporteringen under valprocessen blivit så snedvriden och präglad av andrahandsuppgifter måste emellertid också kandidaterna själva lastas för. Visionerna och programförklaringarna har lyst med sin frånvaro. Längre än till krafttag mot ohälsa och interna bråk har ingen sträckt sig och då faller allt ljus genast på ytterkandidater som uppfattas som tydliga och intressanta. Den interna debatten har också handlat om medialiseringens villkor i första hand och om de teologiska frågorna i andra hand. Båda kandidaterna tycktes vara formade av den egna kulturens försiktighet.

Tystnaden ger även en större sekulariserad opinion intrycket att kyrkan varken ställer frågor eller erbjuder svar.

Det är därför inte den enligt den externa bedömare påstådda "kyrkliga splittringen" som kommer att bli Anders Wejryds utmaning utan att möta sekulariseringen och människor som inte längre hittar till kyrkans portar. Det är kyrkans ödesfråga.

Martin Tunström

Martin Tunström
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons