unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Orterarrow-down
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Om AFA möter Linné

Det sägs att Antifascistisk aktion, Afa, planerar en demonstration här i Växjö nu på lördag i protest mot Linnéstatyn. Som de vill ta ner i antirasismens namn. Och det är ju så med Afa och liknande grupper, att det är en ständig gråskala mellan sådant de kräver skall hända inom ramen för en fri debatt och sådant de tänker driva igenom med våld och skrämsel oavsett vad andra tycker.
Detta är en ledare som uttrycker Smålandspostens politiska linje: för kristna värderingar, konservativ ideologi i förening med liberal idétradition samt för näringsfrihetens och äganderättens bevarande. Tidningens politiska etikett är moderat.

Men det har också hävdats att det är ett påhitt. Alltså att Afa skall ha den här demonstrationen. Någon skulle alltså ha fabricerat uppgiften för att förstärka bilden av att extremvänstern är på ideologisk offensiv på en här spelplanen. Och då förmodligen för att visualisera konsekvenserna av den hätska utveckling vi ser nu och få till stånd en motreaktion.

Det borde få Afa och deras kompisar att tänka efter. Om den cocktail av USA-hat, polisfientlighet och förment antirasistiskt samhällshat de nu är så stärkta av är av det slaget att en ”motståndare” gärna uppmuntrar deras beteende, är det i så fall vidare smart att hålla på med det?

Man kan förstå om de hastiga segrar de nu vinner över hela västvärlden gör dem rusiga. Poliser knäfaller, storföretag vill hyllar ”rörelsen”, medier följer i stort sett deras så kallade narrativ och visar ingen som helst lust att granska Black lives matter kritiskt.

Foto: Lena Gunnarsson

Bara häromdagen meddelades det som vid första anblicken tedde sig som fake news; att EU-kommissionens ordförande övervarade en tyst minut I EU-parlamentet till minne av den vid polisingripande dödade amerikanen George Floyd. Alltså med underförståelsen att det hela var symptomatiskt för amerikansk institutionaliserad rasism. En häpnadsväckande oförskämd gest mot ett icke-unionsland.

Och bara timmar senare meddelas att EU-parlamentet antagit en resolution i vilken just USA pekas ut som ett land anfäktat av strukturell rasism och att landet borde göra något åt det. Och EU självt åkte med av bara farten. Hela unionen, alltså vartenda ett av alla tjugosju medlemsländer, praktiserar strukturell rasism, förklarade deras företrädare.

Och såvida inte Förenta Nationernas officiella twitterkonto har blivit kapat av samma personer som eventuellt kokat ihop historien om demonstrationen i Växjö, har organisationen under skydd av ”experter” nu uttalat sitt stöd för amerikanska Afa, (Antifa) och menar att dessa inte alls borde klassas som terrorgrupp av amerikanska regeringen.

Det är numer svårt att omedelbart ana vad som är på riktigt och vad som är rövarhistorier. En sådan situation är inte bara irriterande. När det handlar om så här pass allvarliga och dramatiska saker är det ett olycksbådande tecken.

Det kan vara hur mycket ungdomar på gatorna som helst, det här är likväl inte fråga om en bred rörelse. Snarare går tankarna till sextioåttavänstern som knappt hittade en arbetare ens med förstoringsglas bland sina led. Vad vanligt folk i EU och USA tycker om att bli kallade för ohjälpliga rasister och få se sina statyer omkullvälta kan vi bara ana. Fast vad gäller USA har vi en fingervisning: Där vill en klar majoritet av de röstregistrerade att de så kallade fredliga protesterna skall upplösas av militär.

Låt oss anta att statyvältarna har spelat över sin hand. Det är i alla fall ett mer trösterikt antagande än att det här bara kommer att fortsätta skena på. Men det är ändå illavarslande. Är det givet att motreaktionen på den här emotionella eruptionen blir saklig och icke-emotionell?