Annons

Om hösten faller Löfven

Det var en något stukad Stefan Löfven som meddelade att han är beredd att bilda regering. Hans tillägg att det är en svår parlamentarisk situation får klassas som en underdrift.
Ledare • Publicerad 18 september 2014

För att vinna en omröstning i riksdagen krävs 175 mandat. S och MP har tillsammans 137. S, MP och V har tillsammans 158. En S, MP, C och FP-konstellation skulle däremot samla en knapp majoritet med 178 mandat. Men det senare alternativet är inte realistiskt, mot bakgrund av att Alliansen inför väljarna lovat att lägga fram en gemensam budget under hösten. Alla inviter har efter valet avvisats av Centerpartiet och Folkpartiet.

Det är därför Löfven nu talar om att situationen försätter alla i en ansvarsposition. Han lägger alltså över ansvaret på C-ledaren Annie Lööf och FP-ledaren Jan Björklund.

Annons

Men ansvaret skulle lika gärna kunna placeras på Miljöpartiet. Alliansen samlar tillsammans 142 mandat. Om de gröna valde att ingå ett samarbete med, eller bli regeringspartner till, de borgerliga skulle de tillsammans ha 166 mandat. Det skulle inte räcka för att nå majoritet i riksdagen. Men det skulle räcka för att få igenom en budget.

Att flytta runt ansvaret på olika partier är förstås görbart. Men huvudansvaret ligger alltjämt på den som vill bilda regering, det vill säga Löfven själv.

Målet för Löfven synes vara att spräcka Alliansen och isolera Moderaterna. Men det mycket svåra parlamentariska läget skulle lika gärna kunna leda till att Miljöpartiet väljer att placera Socialdemokraterna i kylan i syfte att hindra Sverigedemokraterna från inflytande.

Att SD-ledaren Jimmie Åkesson meddelat att hans parti är berett att stödja den budget som är "minst skadlig för Sverige" minskar inte direkt trycket i frågan.

I dagarna har blickarna riktats mot talmannen Per Westerberg, som lyft in budgeten i samtalen med partiledarna. För det har han kritiserats av seniora statsvetare. De menar med rätta att talmannen inte kan ställa några formella krav på att en statsminister också ska få igenom sin ekonomiska politik för att bli vald.

Men det finns heller ingen anledning för Westerberg att bidra till en situation som gör att nästa talman får börja med att utlysa ett extraval till våren. Om en regering inte får igenom sin budget kan den inte styra riket. Att talmannen resonerar med partiledarna i frågan är därför relevant. Märk väl att ingen kritik har lyfts från riksdagens presidium. Westerberg talar inte för sig själv, utan för det ämbete han representerar. I presidiet ingår vice talmän från Folkpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Att försöka framställa Westerberg som en partipolitisk taktiker är därför något långsökt.

Oddsen för att S-ledaren blir vald till statsminister är låga (för den som inte är van att spela betyder det att sannolikheten är hög). Men inte ens Jimmie Åkesson skulle nog i dag satsa pengar på att Löfven klarar av att regera landet.

Marcus Svensson
Så här jobbar Smålandsposten med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons